Du har säkert stött på termen "fenylalanin" på en burk läsk eller listad som ingrediens i barnvitaminer. Men kanske visste du inte att det rör sig om en essentiell aminosyra – alltså en som kroppen behöver men inte kan producera själv och därför måste få via kosten. Avokado och ägg innehåller fenylalanin, liksom det konstgjorda sötningsmedlet aspartam. Fenylalanin kan dessutom hjälpa till med viktminskning. Vissa personer bör dock undvika tillskott på grund av vissa psykologiska och medicinska tillstånd.
Enligt University of Maryland Medical Center finns fenylalanin i tre former: L, D och DL. L-fenylalanin kommer från födan och bryts ner till olika proteiner i kroppen, medan D-fenylalanin inte förekommer naturligt i livsmedel utan måste framställas i laboratorium. DL-fenylalanin är en kombination av både D- och L-formerna.
Alla former av fenylalanin används för att bilda ämnen som dopamin (ett signalsubstans i hjärnan) och sköldkörtelhormoner. Utan denna aminosyra kan du känna dig nedstämd, lida av låg energi, uppleva minnesproblem och överäta eftersom du aldrig riktigt känner dig mätt.
Eftersom fenylalanin både är aptitdämpande och stimulerande hjälper det till att kontrollera överätning. Det ger också en känsla av mättnad, vilket innebär att hunger minskar när du äter livsmedel som innehåller fenylalanin – exempelvis mjölk, ägg och bananer.
I grunden triggar intag av fenylalanin frisättningen av hormonet kolecystokinin i tarmarna, vilket signalerar till hjärnan att du är mätt, även om du bara ätit en liten mängd mat. För många som går ner i vikt är just aptitkontrollen nyckeln till framgång. Tillskott av L-fenylalanin och DL-fenylalanin kan användas för att kontrollera aptiten genom att aktivera samma process.
Att få i sig tillräckligt med fenylalanin enbart via maten kan innebära att du konsumerar för många kalorier. Om du istället väljer att ta tillskott bör du först rådfråga en läkare för att säkerställa rätt dosering. SmartPublications.com rekommenderar att man tar fenylalanin före måltider för att dämpa aptiten och göra mindre portioner mer tillfredsställande.
Utöver viktkontroll används L-fenylalanin och DL-fenylalanin även för att behandla depression, lindra symtom vid Parkinsons sjukdom samt hjälpa mot vitiligo, en hudsjukdom som ger pigmentförlust.
Det rekommenderade dagliga intaget av fenylalanin motsvarar cirka 33 mg per kilo kroppsvikt för en genomsnittlig vuxen. En person på 68 kg behöver alltså ungefär 2 250 mg per dag. Intagsrekommendationen inkluderar även tyrosin, en annan aminosyra, eftersom kroppen omvandlar fenylalanin till tyrosin.
Du får sannolikt i dig tillräckligt med fenylalanin genom din vanliga kost för att undvika brist, men om du vill spara kalorier och samtidigt förstärka den aptitdämpande effekten kan tillskott vara ett alternativ.
Brist på fenylalanin kan uppstå hos personer med fenylketonuri (PKU), en ovanlig metabolsk störning som vanligtvis upptäcks redan i spädbarnsåldern. Personer med PKU måste begränsa sitt intag av fenylalanin och ska absolut inte ta tillskott, eftersom kroppen inte kan bearbeta aminosyran.
Gravida kvinnor, personer med förhöjt blodtryck och de som lider av panikångest bör inte heller använda fenylalanintillskott. Tar du vissa antidepressiva läkemedel, så kallade MAO-hämmare, kan fenylalanin höja blodtrycket och bör därför undvikas helt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online