1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Så slutar du överäta: 7 steg för att bryta matberoende och äta hälsosammare

Varför är det så svårt att sluta äta?

Tvångsätning och matberoende är ett växande problem i den utvecklade världen. God mat finns överallt, ofta till lågt pris, och reklamen pumpar mer eller mindre maten rakt ner i halsen på oss. Att sluta äta helt är förstås inte målet – ingen kan leva utan mat. Men om du vill lära dig sluta äta av fel skäl, i fel mängd eller vid fel tillfällen, ger den här guiden dig grundverktygen: insikt i matberoende, fasta, viktnedgång och hälsosam kost.

Det här behöver du

  • Viljestyrka

Instruktioner

1. Klargör vad du egentligen vill uppnå

Nästan ingen vill sluta äta för alltid – det skulle leda till svält och undernäring. Vad många däremot vill är att sluta äta fel mat av fel anledningar. Oavsett om ditt problem är hetsätning, allmän överätning, känsloätning, för mycket junkfood eller bara några extra kilon ger stegen nedan dig en bra startpunkt.

2. Lär känna verklig hunger genom att fasta

Om du sitter fast i ett matberoende kan detta låta absurt eller rent av omöjligt, men ett konkret tips är att prova en kort fasta. Ät ingenting och drick bara vatten under ett par dygn. Efter ungefär två dagar har kroppen tömt sina glykogenlager och börjar istället bränna fett som bränsle. För den som äter av känslor eller av vana blir effekten tydlig: du får äntligen uppleva hur äkta hunger faktiskt känns. Med den erfarenheten blir det lättare att skilja verklig hunger från känslomässiga tillstånd och inövade beteenden. Tänk dock på att inte anstränga dig hårt under fastan, och rådfråga läkare först om du har någon sjukdom, är gravid eller tar regelbundna mediciner.

3. Byt till hälsosammare mat

Det är nästintill omöjligt att överäta frukt. De flesta frukter består av 75–90 procent vatten, vilket innebär att magen fylls mest av vätska – i kontrast till energitäta, feta rätter där tusentals kalorier kan packas in i samma volym. Gör du frukt och grönt till en stor del av kosten löser sig många ätproblem nästan av sig själva. Har du ett beroende av snabbmat eller annan junkfood kan det dessutom vara lättare att byta till en frukt- och grönsaksrik kost efter en eller två dagars fasta.

4. Prova att äta en måltid per dag

Ät så mycket du vill, men bara en gång om dagen. Det här ätschemat var troligen vanligt hos våra förfäder och kan fungera bra för många. Principen liknar fastatipset ovan: det handlar om att långa perioder passerar utan att blodet översvämmas av kalorier. När tiden mellan måltiderna förlängs lär sig kroppen att det går bra att vara utan mat länge – och många upplever det faktiskt som skönare.

5. Sluta bli ”hög” på mat

Att äta känns bra och mat smakar gott, men det går att ta det för långt. Äter du så mycket att du knappt kan röra dig eller prata, eller somnar närmast medvetslös efter måltiden, har du passerat gränsen. Stora mängder mat kräver enorm energi att smälta: blodflödet styrs om till mage och tarmar och bort från muskler och hjärna. Resultatet är en trög, slapp känsla – en så kallad ”mathög” som inte ens känns särskilt njutbar. Kom ihåg att du egentligen vill känna dig pigg och energifylld, inte stel och proppmätt. Sluta äta innan du når den punkten.

6. Ät långsammare

I linje med föregående steg kan du förebygga överätning vid ett enskilt tillfälle helt enkelt genom att äta långsammare. Äter du för snabbt hinner du inte registrera när det är dags att sluta. Orsaken är att magens signal till hjärnan om att den är full tar cirka fem till tio minuter att nå fram. Äter du snabbt finns alltså ett tidsfönster då du fortsätter stoppa i dig mat trots att kroppen redan är mätt. Sakta ner tempot, särskilt när du närmar dig mättnad, så äter du automatiskt en lagom mängd.

7. Ät mindre för viktnedgång och ett längre liv

För den som brottas med en allvarlig ätstörning bör viktnedgång vara ett sekundärt mål – sök i så fall professionell hjälp. För många friska människor är den däremot det främsta målet. Regelbunden fasta kan med fördel byggas in i dina matvanor; det kallas kalorirestriktion. Metoden har många varianter men bygger på samma princip: du äter med jämna mellanrum något mindre än du förbrukar. Vissa fastar en dag i veckan, andra varannan dag, och ytterligare andra äter en enda måltid per dag. Kalorirestriktion är en av de mest välstuderade metoderna för att förlänga livslängden. Andra väljer att göra en längre fasta en gång per år, även om fördelarna med just det är omdiskuterade.

Avslutande tankar

Oavsett vilken metod du väljer är nyckeln att lyssna på kroppens verkliga signaler och skilja dem från känslor och gamla vanor. Börja smått, var konsekvent och kontakta gärna läkare eller dietist innan du gör större förändringar i din kost – särskilt vid fasta.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online