Gastric bypass är en kirurgisk metod som används för att behandla sjuklig fetma. Kliniskt definieras sjuklig fetma som ett kroppsmasseindex (BMI) på över 40 eller en övervikt på mer än cirka 45 kilo. Operationen kan även övervägas för personer med BMI över 35 om de lider av en allvarlig sjukdom – exempelvis diabetes eller högt blodtryck – som kan förbättras till följd av ingreppet.
Gastric bypass är aldrig det första alternativet vid viktminskning. Läkare inom bariatrisk vård kräver att kandidater kan visa att de har prövat andra metoder utan framgång innan ett kirurgiskt ingrepp övervägs.
För att uppfylla de allt strängare kraven från försäkringsbolag låter många läkare utföra ytterligare tester före operationen för att dokumentera samtidiga tillstånd som kan gynnas av ingreppet. Ju starkare underlaget är, desto större är chansen att försäkringen godkänner operationen – ett viktigt kriterium för de flesta patienter som överväger ingreppet.
Dokumenterade hälsovinster finns för personer med högt blodtryck, högt kolesterol, höga triglycerider, typ 2-diabetes, astma, obstruktiv sömnapné, gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) samt rörelseproblem. Begränsade studier har dessutom visat viss potential vid typ 1-diabetes när patienten samtidigt är överviktig – något som är mindre vanligt än vid typ 2-diabetes.
Kandidater för gastric bypass bör vara välinformerade, välmotiverade och beredda att följa läkarens instruktioner noggrant för att säkerställa ett bra resultat av operationen.
Dödlighetsrisken vid gastric bypass är betydligt lägre än risken för de hälsoproblem som är kopplade till övervikten om dessa lämnas obehandlade. En studie publicerad i New England Journal of Medicine i juli 2009 fann att dödlighetsrisken inte överstiger 0,3 procent – ungefär samma risknivå som vid en höftledsoperation.
De vanligaste komplikationerna är lunginflammation, blodproppar i benen som kan vandra vidare till lungor, hjärta eller hjärna, samt läckage längs staplings- eller suturraden. Ett läckage kräver ytterligare kirurgi och kan leda till infektion eller abscess om det inte upptäcks i tid.
En ökad förekomst av gallsten som kräver gallblåseoperation har noterats under lång tid. En studie från Johns Hopkins, publicerad i Journal of Urology i juni 2009, har även visat en ökad risk för njursten. Risken är dock fortfarande liten – 8 procent – men dubbelt så hög som för dem som inte genomgått operationen.
Ungefär var femte patient drabbas av någon form av mindre komplikation direkt efter operationen, exempelvis vätskeläckage från såret, illamående eller kräkningar.
Längre varaktiga biverkningar är vanligare vid malabsorberande metoder som Roux-en-Y-gastric bypass. Dessa inkluderar mineralbrist och dumping-syndrom, ett tillstånd som orsakas av kroppens oförmåga att snabbt bearbeta socker och fett, vilket gör att näringsämnena "dumpas" ut i blodet. Detta kan ge snabb puls, svettningar, illamående, yrsel och i vissa fall diarré. Besvären kan minimeras genom kloka och medvetna matval.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online