Ett pund (cirka ett halvt kilo) kroppsfett motsvarar ungefär 3 500 kalorier som måste förbrännas eller tas bort från kosten för att en person ska gå ner i vikt. En genomsnittlig person kan realistiskt sett bara gå ner cirka 0,5–1 kilo per vecka. Dieter som lovar snabb viktminskning utlovar ofta mycket större siffror. Detta kan ibland uppnås, men nästan aldrig utan allvarliga biverkningar.
Snabb viktminskning går oftast hand i hand med förlust av muskelmassa. När kroppen inte får tillräckligt med näring från kosten – något som är vanligt vid mycket lågkaloridieter eller flytande dieter som används för snabb bantning – börjar den bryta ner musklerna för att få energi. Fett betraktas av kroppen som en energireserv och används endast som sista utväg.
Muskelbortfall leder till en trögare ämnesomsättning, vilket i sin tur gör det lättare att gå upp i vikt igen så snart personen återgår till normalt ätande. Det ger dessutom ett otonat utseende, ofta beskrivet som "skinny fat" – smal men utan muskeldefinition.
Snabb viktminskning leder nästan alltid till hängande hud. Även om huden är elastisk sker sträcknings- och krymtningsprocessen långsamt. Vid en snabb viktminskning hinner huden helt enkelt inte anpassa sig till den föränderliga kroppen och blir därför lös och slapp. Detta syns särskilt tydligt på magen och armarna.
Personer med fetma som går ner stora mängder vikt kan så småningom behöva kosmetisk kirurgi för att korrigera problemet.
Muskler består till stor del av vatten, vilket innebär att muskelbortfall också innebär en minskning av kroppens vätskereserver. Personer som går ner mycket i vikt begränsar dessutom ofta sitt vätskeintag för att undvika uppblåsthet.
Vätskebrist kan leda till flera olika problem, bland annat yrsel, energibrist, njursten, diarré och kräkningar.
Plötslig viktminskning samt långa perioder av fasta kan störa balansen mellan kolesterol och gallsalter i gallblåsan, vilket kan leda till bildning av gallsten. Förutom uppblåsthet, illamående och kräkningar kan gallsten också orsaka svår smärta i övre delen av buken, mellan skulderbladen och i nedre delen av ryggen.
I vissa fall krävs kirurgi för att avlägsna stora stenar.
Håravfall är vanligt vid bantningsprogram som ger snabb viktminskning under längre perioder, exempelvis vid fetmakirurgi, flytande dieter eller mycket lågkaloridieter (under 800 kalorier per dag).
Hår behöver protein för att växa och hålla sig friskt. Vid dieter som ger snabb viktminskning utgör protein ofta bara en liten del av den dagliga kosten, eftersom bantare i stället måste fokusera på flytande livsmedel eller frukt och grönsaker. Proteinbristen leder till sprött och skört hår och så småningom håravfall, eftersom kroppen prioriterar det lilla protein som konsumeras till andra, mer vitala organfunktioner.
Även om tanken på att snabbt gå ner några kilo kan verka lockande, är risken för muskelbortfall, lös hud, vätskebrist, gallsten och håravfall betydande. En långsam och stabil viktminskning på 0,5–1 kilo per vecka, kombinerad med tillräckligt proteinintag, regelbunden styrketräning och god vätskebalans, är både säkrare och mer hållbar på lång sikt. Kontakta alltid läkare eller dietist innan du påbörjar en strikt bantningskur.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online