Vitamin K är inte ett enda ämne, utan en hel familj av liknande kemiska föreningar. Det finns två huvudtyper: den första kallas menakinon och bildas av bakterierna i tarmen, medan den andra typen kallas fylllokinon och produceras av växter. Även om det vitamin K som bildas i tarmen bidrar till det dagliga behovet kommer större delen av intaget från kosten. Vitamin K spelar en viktig roll för blodets koagulering och för skelettets hälsa, vilket gör det extra viktigt att få i sig tillräckliga mängder via maten. Många grönsaker innehåller fylllokinon, särskilt bladgrönsaker.
De intensiva processer som används vid konservering kan minska grönsakernas vitamin K-innehåll. Frysta grönsaker är ett utmärkt alternativ till färska, eftersom de fryses snabbt strax efter skörd – vilket hjälper dem att behålla sitt näringsinnehåll. Fryst spenat, gröna ärter, sparris och brysselkål finns i de flesta matbutiker året runt.
När du köper färska grönsaker ska du välja de som har en stark och livlig färg, och undvika sådana som gulnat, brunats eller börjat vissna. Ju äldre grönsaken är, desto lägre blir dess näringsvärde. Morötter, gröna bönor, grönkål och mangold är alla goda källor till vitamin K som finns att köpa färska.
Ta reda på vilka livsmedel som faktiskt innehåller mest vitamin K. Enligt en studie från USA:s jordbruksdepartement (USDA) innehåller romansallat hela fyra gånger så mycket vitamin K som samma mängd isbergssallat. Eftersom vitamin K är ett fettlösligt vitamin gäller att ju mindre vatten livsmedlet innehåller, desto högre koncentration av vitamin K. Tomatpuré innehåller exempelvis betydligt mer vitamin K än samma mängd färska tomater.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online