Enligt Fisher Center for Alzheimer's Research lider över fem miljoner människor idag av Alzheimers sjukdom. Forskarna arbetar intensivt med att kartlägga exakt vad som orsakar sjukdomen, och studierna visar att antalet drabbade kommer att öka i takt med att befolkningen åldras.
Alzheimers sjukdom gör att frisk hjärnvävnad gradvis bryts ner, vilket leder till en stadigt försämrad mental förmåga och ett allt sämre minne. Sjukdomen kännetecknas av en förlust av intellektuella och sociala förmågor som är så uttalad att den stör det dagliga livet, och är den vanligaste formen av demens. Alzheimers är inte en normal del av åldrandet, men risken att insjukna ökar med åldern. Idag finns ingen botande behandling, men flera olika åtgärder kan hjälpa patienten att behålla god livskvalitet.
I en studie som en medicinsk forskare vid New York University genomförde 2007 kopplades Alzheimers sjukdom till en rad olika faktorer. En kombination av miljöfaktorer, gener och livsstil tycks ligga bakom sjukdomens debut.
Forskarna drog slutsatsen att Alzheimers skadar hjärnans celler, vilket ger upphov till de olika symtomen. En typ av cellskada är så kallade plack. Proteinet beta-amyloid, som i sig är ofarligt, klumpar ihop sig och stör kommunikationen mellan hjärncellerna. När nervcellerna dör uppstår Alzheimers, och denna onormala signalering mellan cellerna anses vara en bidragande orsak.
I samma studie fann forskarna att patienter även kan drabbas av så kallade trassel, så kallade tangles. Dessa uppstår när proteinet tau, som utgör hjärncellernas inre stödstruktur, förändras och vrider ihop sig. Även detta leder enligt forskningen till att nervceller dör.
I början av sjukdomsförloppet är symtomen ofta milda: lätt förvirring och viss glömska. Människor kan börja glömma saker i vardagen, och hos Alzheimers-patienter förvärras dessa minnesproblem med tiden. Det blir vanligare att missa avtalade möten eller samtal, eller att tappa bort saker. I takt med att sjukdomen förvärras upprepas frågor och meningar, och så småningom kan namnet på saker och människor glömmas bort.
Patienten kan slutligen få svårt att förstå och hantera siffror. Rätta ord för att uttrycka idéer och tankar kan saknas, och till slut blir även läsning och skrivning svårt. När friska hjärnceller bryts ner kan känslan för datum och tid gå förlorad, och patienten kan bli desorienterad även i välkända miljöer. Förmågan att fatta beslut och göra klara bedömningar försämras också. Tyvärr kan de dagliga rutinerna bli omöjliga eftersom patienten inte längre klarar att följa sekventiella steg – till och med de enklaste sysslorna kan bli oöverstigliga.
Enligt Alzheimer's Foundation of America drabbar Alzheimers oftast personer inom vissa åldersgrupper, kön och livsstilar. Ärftlighet och redan befintliga kognitiva problem kan också spela roll.
Stiftelsens forskning visar att personer som är 65 år eller äldre löper större risk att insjukna. I sällsynta fall drabbar sjukdomen även yngre än 40 år. Om nära anhöriga – exempelvis föräldrar eller syskon – har haft sjukdomen ökar risken att själv utveckla den. Orsaken till detta är inte helt klarlagd, men forskare har identifierat vissa genmutationer som höjer risken inom vissa familjer. Personer som redan har större minnesproblem än jämnåriga kan dessutom se sitt tillstånd förvärras till Alzheimers. Livsstilsfaktorer som ökar risken för hjärt-kärlsjukdom kan även främja sjukdomens utveckling. Högt blodtryck, okontrollerad diabetes och högt kolesterol är alla tillstånd som kan leda till Alzheimers och bör följas upp av läkare.
När Alzheimers fortskrider tappar patienterna ofta förmågan att ta hand om sig själva. Detta ökar i sin tur risken för andra sjukdomar. Desorientering kan leda till fall, vilket kan resultera i benbrott eller allvarliga huvudskador. Urininkontinens, som är vanligt vid Alzheimers, kan göra att patienten behöver en kateter – och katetrar ökar risken för urinvägsinfektioner som, om de inte behandlas, kan sprida sig och orsaka värre infektioner. I sjukdomens senare skede får patienterna ofta svårt att svälja, vilket innebär att mat eller dryck kan hamna i luftvägarna. Detta kan leda till lunginflammation.
Det finns idag inget botemedel mot Alzheimers, men enligt Institute for Neurological Research i Los Angeles finns flera läkemedel som kan lindra symtomen. Även icke-medicinska åtgärder kan underlätta hanteringen av sjukdomen. Enligt Alzheimer's Association syftar den farmakologiska behandlingen till att bromsa den kognitiva nedgången. Läkare kan även förskriva läkemedel mot andra symtom, exempelvis depression. De icke-farmakologiska behandlingsmetoderna omfattar terapi, delaktighet i regelbundna aktiviteter, anpassningar i hemmet för att minska riskerna samt råd om effektiv kommunikation när minnet sviktar – allt med stöd från vårdpersonal eller kurator.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online