Kärndekompression är inte bara ett kirurgiskt ingrepp – det är en behandling. Enligt College of Medicine vid Penn State University används kärndekompression för att behandla avaskulär nekros, ett tillstånd där blodtillförseln till benet minskar eller helt upphör, vilket leder till förlust av benvävnad och omgivande vävnad.
Avaskulär nekros drabbar oftast höftleden, men även armbågar, knän, axlar, handleder och ankler kan påverkas. Vid kärndekompression borras man genom den döda delen av höftbenet. Detta lindrar smärta och tryck samtidigt som blodflödet till benet ökar, vilket möjliggör återuppbyggnad av benvävnaden.
Specialister vid Penn States medicinska fakultet bedömer att kärndekompression ger bäst resultat hos patienter som befinner sig i ett tidigt skede av sjukdomen, vanligtvis innan höftleden hunnit kollapsa. Efter ingreppet måste patienterna använda kryckor i sex veckor för att förebygga benbrott under läkningsprocessen.
Försäkringsbolaget Aetna har en detaljerad policy gällande kärndekompression och när behandlingen anses nödvändig. Enligt Aetna är behandlingen medicinskt nödvändig när tillståndet diagnostiseras tidigt, alltså innan höftleden kollapsat, medan den betraktas som experimentell om diagnosen ställs efter att leden redan kollapsat. Bolaget anser dessutom att kärndekompression är experimentell när den används för att behandla andra leder, såsom fotled, armbåge, knä och axel.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online