Vi tänker oss kanske att benen är torra och spröda föremål, ungefär som skelettet i ett klassrum. I verkligheten är de levande och ständigt aktiva – från märgen inuti benet till ligament och brosk på utsidan består skelettet av levande vävnad med viktiga funktioner. Därför använder läkare skelettscintigrafi för att diagnostisera eller följa upp vissa sjukdomar. Eftersom undersökningen delvis handlar om benens ämnesomsättning kan man undra: måste man fasta, eller äta något särskilt, inför en skelettscintigrafi?
Inför en skelettscintigrafi får du äta och dricka precis som vanligt. Det finns inga kost- eller vätskerestriktioner att ta hänsyn till.
Utöver att ta av smycken, klockor och andra metallföremål krävs egentligen ingen särskild förberedelse alls – utöver kanske lite tålamod. Undersökningen kan nämligen ta upp till några timmar.
Skelettscintigrafi är en diagnostisk metod som på sätt och vis fungerar som ett "omvänt" röntgen. Patienten får en injektion av en radioaktiv lösning, som cirkulerar i blodet i två till fyra timmar innan den ansamlas i betydande mängd i benvävnaden.
Därefter ligger patienten på en brits medan scintigrafikameran rör sig över och runt kroppen i ungefär en timme. Kameran fångar upp strålningen från det radioaktiva spårämnet i skelettet. Läkaren kan då se hur vätskan fördelas i benen samt upptäcka små och detaljerade avvikelser som annars skulle kunna gå obemärkt förbi.
I vissa fall beställer läkaren så kallade fördröjda bilder, vilket innebär att patienten genomgår flera scintigrafier under loppet av samma dag.
Efter undersökningen rekommenderas patienten att dricka extra vatten under de kommande två dagarna, vilket hjälper kroppen att göra sig av med den radioaktiva lösningen via urinen. Ingen ytterligare eftervård behövs, och patienten kan återgå till sina normala aktiviteter direkt.
Tillverkaren General Electric, som producerar utrustning för skelettscintigrafi, anger att den radioaktiva lösning som vanligtvis används vid undersökningen – 99mTc-Medronat (MDP) – har minimala biverkningar och används världen över under läkares överinseende.
Enligt Mayo Clinic är den radioaktiva lösningen säker och stannar inte kvar i kroppen på lång sikt. Undersökningen är icke-invasiv förutom själva injektionen och bör därför ge få eller inga komplikationer alls.
Skelettscintigrafi passar bäst för att bedöma benens ämnesomsättning. Bilderna visar så kallade "heta fläckar" och "kalla fläckar", där benen har högre respektive lägre aktivitet. Undersökningen kan också hjälpa till att påvisa frakturer. Däremot är resultaten oftast inte entydiga vid tillstånd som bencancer – i sådana fall används metoden snarare som ett komplement tillsammans med andra tester för att kunna ställa en säker diagnos.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online