Skolios är en ryggmärgssjukdom som drabbar nästan 12 miljoner människor världen över. De flesta personer med skolios får endast lindriga besvär, men andra utvecklar kraftiga krökningar som kan orsaka smärta och synliga missbildningar. Det är därför inget tillstånd att ta lätt på. Om du misstänker att du själv eller en närstående kan ha skolios bör du boka tid hos din läkare för en undersökning.
Skolios är en onormal sidledes krökning av ryggraden. En frisk ryggrad böjs naturligt framåt och bakåt. Hos patienter med skolios kröks ryggraden istället från vänster till höger, vilket gör att den ser ut som ett S eller ett C. När ryggraden roterar kan den pressa muskler och till och med revben in i onaturliga positioner. Detta kan ge upphov till smärta samt andningssvårigheter. Tillståndet drabbar fler flickor än pojkar och debuterar oftast mellan tidig och sen ungdomsålder.
Det finns flera fysiska tecken som är förknippade med skolios. Patienter tenderar att luta åt ena sidan, ha ojämna axlar, en mer framträdande skulderblad, ojämna höfter och ett huvud som inte verkar centralt placerat över kroppen. Midjan kan framstå som ojämn och revbenen kan ligga på olika höjder.
Adams framåtböjningstest används för att identifiera skolios utan röntgen. När en person med skolios böjer sig framåt blir den onormala asymmetrin i bålen ofta tydligt synlig. För att bekräfta diagnosen och bedöma krökningens svårighetsgrad krävs dock alltid röntgenundersökning.
Nästan 90 procent av alla skoliosfall klassificeras som idiopatisk juvenil skolios. Denna typ saknar känd orsak och uppträder hos tonåringar. Skolios drabbar cirka 2 procent av den kvinnliga befolkningen och mindre än 1 procent av den manliga. Personer med skolios i släkten löper större risk att själva utveckla tillståndet, eftersom det ofta förekommer i familjer. En specifik genetisk koppling kan dock ännu inte identifieras.
Hos patienter med en krökning under 30 grader rekommenderas regelbunden uppföljning och observation. Läkare väntar vanligtvis tills det blir uppenbart att krökningen fortsätter att öka innan ett ortopediskt stöd (korsett) ordineras. Att bära ett sådant stöd botar inte skolios, men det kan stabilisera krökningen tills skelettet hunnit mogna klart. Stödet bärs normalt cirka 23 timmar per dag, antingen tills kroppen slutat växa eller tills krökningen ökar så mycket att stödet inte längre har någon effekt.
En skoliosoperation är ytterst komplicerad och livsförändrande. Hos personer med krökningar över 40–50 grader rekommenderas ofta ryggfusion (spinal fusion). Vid ingreppet fästs metallstavar på vardera sidan om ryggraden med hjälp av hakar, skruvar och trådar för att hålla ryggraden på plats medan bentransplantat gör att kotorna växer ihop. Såret blir vanligtvis 30–45 centimeter långt och återhämtningen kan ta flera år. Kirurgi för skolios är mycket smärtsam och förändrar permanent hur personen upplever och rör sin kropp. Beslutet om ryggfusion är därför inget enkelt val och bör alltid grundas på noggrann information om samtliga behandlingsalternativ.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online