Unipolär depression är en av de vanligaste psykiska sjukdomarna och kallas även för svår depression, klinisk depression eller depressivt syndrom (engelska: major depressive disorder). Inom vården krävs ofta en mer specifik diagnoskod, men i vardagligt språk brukar tillståndet helt enkelt kallas för depression.
Unipolär depression innebär att personen endast upplever en typ av humörsvängning: det deprimerade tillståndet. Det kännetecknas av låg självkänsla samt förlorat intresse för aktiviteter som tidigare gav glädje och mening i livet.
Bipolär depression skiljer sig genom att den omfattar två poler: depression och mani. Mani yttrar sig som en överdriven eufori, högt stämdhet och/eller onormalt hög energi som kan leda till riskfyllda beslut och sömnlöshet.
Diagnosen bygger på självrapportering från patienten, information från anhöriga eller vänner, eller en kombination av båda. En läkare eller psykolog kompletterar oftast med ett strukturerat psykiatriskt undersökningsprotokoll. Till skillnad från många fysiska sjukdomar finns inga blodprov eller röntgenfynd som direkt kan påvisa unipolär depression – bedömningen grundas alltså på klinisk intervju och symtombild.
Symtomen varierar från person till person, men flera är mycket vanliga:
Om du eller någon i din närhet har suicidtankar är det viktigt att omedelbart söka hjälp via akutsjukvård eller en jourlinje för psykisk hälsa.
Vid vilken ålder unipolär depression vanligtvis debuterar är omdiskuterat. Vissa studier pekar på medelåldern runt 25 år, medan andra anger intervallet 30–40 år. Sjukdomen anses ofta nå sin topp mellan 50 och 60 års ålder.
Depression diagnostiseras ungefär dubbelt så ofta hos kvinnor som hos män. Kvinnor försöker oftare ta sitt liv, men mäns suicidförsök slutar oftare i dödlig utgång, delvis beroende på val av metod. Under en livstid beräknas unipolär depression drabba 10–25 procent av alla kvinnor och 5–12 procent av alla män.
Det finns flera teorier om vad som orsakar unipolär depression. Forskare pekar på biologiska, psykologiska och miljömässiga faktorer – ofta i kombination med varandra. De flesta teorier är överens om att en eller flera stressiga livshändelser, exempelvis förlust av närstående, arbetslöshet eller separation, kan utlösa sjukdomen.
Den stora frågan handlar om vilken underliggande faktor som gör en person sårbar. Kan det vara genetik, eller handlar det om uppväxtförhållanden och livserfarenheter? Detta är kärnan i den klassiska debatten mellan arv och miljö.
Det viktigaste första steget vid misstanke om unipolär depression är en korrekt diagnos. Utifrån den kan vårdpersonal rekommendera lämplig behandling beroende på svårighetsgrad, trolig orsak och individuella förhållanden.
Behandlingen kan bestå av flera insatser, ofta i kombination:
Med rätt diagnos och individanpassad behandling har många människor goda möjligheter att återfå en fungerande och meningsfull vardag. Tveka aldrig att kontakta vården om du misstänker att du lider av depression – hjälp finns att få.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online