
Klinisk depression, tidigare känd som melankoli, är en av de allvarligaste psykiska och affektiva störningar som idag erkänns i diagnosmanualen DSM-IV. Det finns många olika typer av depressiva störningar, och likaså många skilda teorier om vad som orsakar respektive typ – samt ett brett spektrum av behandlingsmetoder. Varje etablerad behandlingsform har sina styrkor och sina begränsningar, och det är därför viktigt att en professionell vårdgivare väger samman dessa faktorer för att kunna rekommendera bästa möjliga behandlingsväg för varje enskild patient.
Den vanligaste utgångspunkten vid behandling av en nydiagnostiserad depression är de många teorierna som samlas under paraplybegreppet psykoterapi. Psykoterapi kan ta sig mycket olika former, men den gemensamma nämnaren är att patienten får psykologiskt stöd av en eller flera legitimerade psykiatriska yrkesutövare.
Den mest välstuderade metoden är kognitiv beteendeterapi (KBT), där patienten lär sig en rad egenvårdsstrategier – både kognitiva och beteendeinriktade – som hjälper hen att hantera svåra känslomässiga perioder. Andra etablerade metoder inkluderar:
Enligt Nice.org.uk är psykoterapi dessutom den mest föredragna behandlingsmetoden för patienter under 18 år.
Om depressionen visar sig vara svår att hantera med psykoterapi enbart finns det ett stort utbud av antidepressiva läkemedel att tillgå. Idealiskt kombineras medicinering med andra terapeutiska insatser, exempelvis samtidig psykoterapi.
Bland de vanligaste antidepressiva preparaten återfinns Zoloft, Lexapro och Prozac. Vid svåra och behandlingsresistenta fall av depression kan mer kraftfulla läkemedel behövas, såsom tricykliska antidepressiva – dock medför dessa ofta fler biverkningar. Det råder en hel del debatt kring antidepressivas effektivitet; enligt Psycnet.apa.org skiljer sig deras effekter inte signifikant från placebo i vissa studier, vilket gör att läkemedelsbehandling alltid bör diskuteras noggrant med ansvarig läkare.
Utöver psykoterapi och läkemedel finns flera alternativa metoder som kan användas mot depression. I de allra svåraste fallen kan elektrokonvulsiv terapi (ECT) utgöra en sista utväg – en behandling där patienten, i narkos, får elektriska impulser som utlöser terapeutiskt verksamma epileptiska anfall. Enligt NCBI.com är ECT en av de mest effektiva korttidsbehandlingarna vid depression, även om frågan om hur långvariga de positiva effekterna är fortfarande är omdebatterad.
Andra alternativa och kompletterande metoder inkluderar:
Oavsett vilken väg som väljs är det avgörande att behandlingen sker i samråd med kvalificerad vårdpersonal, eftersom rätt kombination av metoder ofta ger bäst resultat.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online