Effexor (venlafaxin) är ett läkemedel som används för att behandla flera psykiatriska tillstånd, framför allt depression och generaliserat ångestsyndrom (GAD). Läkemedlet tillhör gruppen SNRI (selektiva serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare) och ordineras vanligtvis i doser mellan 37,5 mg och 300 mg. För att minska risken för biverkningar vid behandlingens start trappas dosen ofta upp gradvis.
Effexor godkändes av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA år 2001 för behandling av depression. Redan 2005 utfärdade myndigheten en varning om ökad suicidrisk och självmordstankar hos patienter som behandlades med läkemedlet. Kort därefter följde en liknande varning som specifikt rörde barn och ungdomar.
År 2006 kom ännu en varning, denna gång om risken att utveckla det potentiellt livshotande tillståndet serotoninsyndrom. Patienter som använder läkemedel i gruppen SSRI eller SNRI löper risk att drabbas av detta syndrom.
Samma år utfärdade FDA även en så kallad "Black Box"-varning – den allvarligaste typen av varning – för Effexor. Varningen angav att vårdpersonal skulle förskriva läkemedlet i minsta möjliga mängd kapslar, i linje med god patientsäkerhet, för att minska överdosrisken. Ytterligare varningar har senare utfärdats, bland annat om ökad risk för högt blodtryck hos vissa patienter samt akut trångvinkelglaukom.
Utöver de vanliga biverkningar som kan uppstå vid ordinerad användning – såsom huvudvärk, illamående, magbesvär och en rad andra symptom – ligger de största farorna i den ökade suicidrisken samt de allvarliga besvär som kan uppstå vid en missad dos eller vid utsättning av läkemedlet.
Den första och allvarligaste varningen om Effexor kom 2005, efter att FDA granskat underlag som tydde på att Effexor och andra liknande antidepressiva läkemedel kunde utlösa suicidtankar och suicidbeteende hos patienter. Enligt DIOne, ett läkemedelshanteringssystem som används inom sjukvården, har FDA inte konstaterat att antidepressiva läkemedel orsakar försämrad depression eller suicidtankar, men vårdpersonal bör vara uppmärksamma på att en försämring kan bero på den underliggande sjukdomen eller på själva läkemedelsbehandlingen.
FDA rekommenderar att patienter som tar Effexor följs noggrant av en erfaren läkare för att tidigt upptäcka varningstecken på att läkemedlet antingen bidrar till suicidbeteende eller inte lindrar patientens depression.
Under senare år har medvetenheten ökat om farorna med att avbryta eller trappa ner behandling med SSRI- och SNRI-läkemedel. Doktor Daniel M. Campagne skrev i juli 2005 artikeln "Venlafaxine and Serious Withdrawal Symptoms: Warning to Drivers", som beskriver dessa symptom i detalj. Enligt Campagne kan följande symptom bli allvarliga: agitation, aptitlöshet, ångest, förvirring, koordinationsproblem, diarré, yrsel, torr mun, dysforiskt humör, muskelryckningar, trötthet, huvudvärk, hypomani, sömnlöshet, illamående, nervositet, mardrömmar, sensoriska störningar (inklusive chockliknande elektriska känslor), dåsighet, svettningar, darrningar, vertigo och kräkningar.
Dessa symptom kan kraftigt försämra patientens förmåga att klara vardagen och påverka den övergripande livskvaliteten. Campagne konstaterar dessutom att kraftiga utsättningssymptom kan börja kort efter en enda missad dos, eftersom läkemedlet har kort halveringstid, och att symptomen kan försämra både koordination och finmotorik. Det anses därför extremt farligt för drabbade patienter att köra bil, hantera tunga maskiner eller utföra fysiska eller mentala aktiviteter som kan skada dem själva eller andra.
Det är ofta allmänläkare, snarare än utbildade psykiatriker, som förskriver Effexor, och de kanske inte alltid är medvetna om hur allvarligt utsättningssyndromet kan vara. Patienter har ibland fått rådet att trappa ner läkemedlet på ett standardiserat sätt, exempelvis en tablett varannan dag i två veckor följt av fullständigt stopp. Denna metod kan dock förvärra utsättningssymptomen och i värsta fall leda till allvarliga och livshotande tillstånd. Patienter som överväger Effexor mot depression bör göra egen efterforskning och säkerställa att de fattar ett välinformerat beslut om bästa behandlingsväg för sin psykiska hälsa.
Patienter som redan tar Effexor och funderar på att sluta uppmanas starkt att inte avbryta behandlingen abrupt. Ett plötsligt stopp kan utlösa en ström av allvarliga symptom. Kontakta alltid din läkare innan du gör några förändringar, och utsätt aldrig läkemedlet utan noggrann medicinsk övervakning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online