Antidepressiva läkemedel är ofta användbara vid behandling av depression, men deras biverkningar kan ibland överväga nyttan – eller så räcker de inte för att behandla svår eller behandlingsresistent depression. Den goda nyheten är att antidepressiva inte är det enda alternativet. Det finns flera sätt att bekämpa depression utan medicinering, allt från en promenad i solskenet till nya experimentella hjärnstimuleringsmetoder. Vissa av dessa behandlingar kan även kombineras med antidepressiva läkemedel och bidra till att avsluta ett depressionsavsnitt eller förebygga ett nytt.
Korttidspsykoterapi fokuserar på att förändra dina tankemönster och beteenden för att undvika framtida depressionsepisoder. En vanlig form är kognitiv beteendeterapi (KBT), som ofta pågår under några månader. Under terapin får patienterna så kallade "läxor" av sin terapeut – de för dagböcker för att identifiera vilka händelser som utlöser ångest eller nedstämdhet, och övar gradvis på att konfrontera situationer som känns jobbiga. Målet är att förändra negativa och orealistiska föreställningar om sig själv och omvärlden, vilket i sin tur förebygger återkommande depression.
Till skillnad från korttidsterapier som KBT är långtidspsykoterapi öppen och saknar fast tidsram. Denna "traditionella" form av terapi fokuserar på händelser i patientens liv och tittar bakåt i tiden för att förstå hur tidigare relationer och mönster kan ha skapat en benägenhet för depression. Även om terapin ofta berör familjelivet använder de flesta moderna psykoterapeuter inte direkta freudianska principer i sitt arbete. Familje- eller parterapi kan dessutom hjälpa närstående att lära sig stötta en person som lider av depression.
Motion har i flera studier visats lindra depression, liksom vistelse i dagsljus och solljus. Även meditation och massage kan dämpa depressiva symtom. Växten johannesört har visat viss effekt vid lindrig och måttlig depression. Observera att du alltid bör berätta för din läkare om du tar johannesört, eftersom preparatet kan interagera med andra läkemedel, exempelvis hjärtmediciner och p-piller.
Vid elektrokonvulsiv terapi (ECT) utlöses ett kontrollerat anfall i hjärnan genom elektriska impulser, en process som kan påverka balansen av signalsubstanser i hjärnan. Trots att metoden historiskt förknippats med gamla sinnessjukhus är den i själva verket ett effektivt alternativ vid svårbehandlad depression. På grund av biverkningar som minnesstörningar används ECT dock främst för patienter som inte svarat på annan behandling, eller för personer med hög suicidrisk. Den kan även vara ett alternativ för patienter som av medicinska skäl inte tål antidepressiva läkemedel.
När konventionella metoder inte räcker till kan neuroterapeutiska behandlingar övervägas. Dessa delvis experimentella metoder bygger på att stimulera hjärnan på olika sätt. Den mest kända är vagusnervstimulering, en FDA-godkänd metod där elektriska impulser skickas till vagusnerven – tekniken användes ursprungligen för att behandla epilepsi. Andra neuroterapeutiska metoder inkluderar transkraniell magnetisk stimulation (TMS), där magnetfält appliceras mot skallen, samt mer ingripande metoder som implantering av elektroder direkt i hjärnan.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online