Depression är ett tillstånd som kan drabba vem som helst, när som helst i livet. Den går bortom de vanliga känslomässiga toppar och dalar som är en naturlig del av livet. Om den lämnas obehandlad eller odiagnostiserad kan svår depression i värsta fall leda till självmord. Vanliga psykiska besvär som hänger samman med depression är svårigheter med ilskehantering och plötsliga raseriutbrott. För att kunna behandla dessa tillstånd är det viktigt att känna till deras symtom.
Depression är inte, som många felaktigt tror, ett tecken på personlig svaghet – det är inte något man bara kan "komma över". En vanlig orsak är kemiska obalanser i hjärnan eller fysiska avvikelser, men det finns även emotionella komponenter bakom tillståndet. Negativt tänkande är i sig inte en orsak till depression, vilket ofta missförstås. Det är snarare tvärtom: depressionen orsakar ett irrationellt negativt tänkande, som dock kan hanteras med hjälp av kognitiv terapi.
En ledsen, arg eller hopplös sinnesstämning som varar under lång tid är det vanligaste och mest tydliga symtomet på depression. Andra psykiska symtom inkluderar svårigheter att koncentrera sig, tillbakadragande från vänner och sociala situationer samt försämrat minne. Depression kan dock även påverka kroppen. Ändrad aptit – både minskad och ökad – som leder till viktminskning eller viktökning rapporteras ofta. Störda sömnmönster, såsom insomni (svårigheter att sova) och hypersomni (överdriven sömnighet), är de två vanligaste sömnrelaterade symtomen vid depression.
För personer som lider av depression är ilskehantering ofta ett problem. Det finns två huvudtyper av ilska: passiv och aggressiv. Passiv ilska riktas inåt och visar sig exempelvis genom överdrivna ursäkter, självanklagelser, manipulation och att man undviker att konfrontera problem. Aggressiv ilska riktas istället utåt, antingen i överdriven grad eller mot helt fel mål. Skrik, hot eller fysiskt våld kan riktas mot människor eller föremål. I extrema fall kan personer med ilskehanteringsproblem drabbas av fullständiga raseriutbrott.
Ilska består enligt boken Understanding Anger Disorders av Raymond DiGiuseppe och Raymond Tafrate av ett helt spektrum av känslor. Irritation är den mildaste formen, medan raseri är den mest intensiva. Raseri är en rest från vår tidiga evolution – kamp-eller-flykt-reaktionen som gjorde det möjligt för oss att hantera hot. En person i raseri kan bli fysiskt våldsam och går sällan att lugna ner förrän orsaken till ilskan försvunnit eller personen blivit ur stånd att agera. Raseri betraktas som en primitiv nödreaktion. Personer som regelbundet känner starkt raseri tenderar också att vara deprimerade. När raserikänslor undertrycks kan de dessutom belasta hjärtat och orsaka stressrelaterade hälsoproblem.
Det goda nyhetet är att symtom på depression, ilska och raseri går att behandla. Depression kan medicineras för att korrigera de kemiska obalanserna i hjärnan, och kognitiv beteendeterapi (KBT) hjälper till att hantera negativa tankeprocesser. Ilskehanteringskurser lär ut hälsosamma sätt att uttrycka ilska, exempelvis andningsövningar, meditation och kommunikationsträning. Med rätt kombination av behandling och stöd kan de flesta uppnå en betydligt bättre livskvalitet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online