Lindrig depression är en relativt vanlig stämningsstörning som kännetecknas av två till fem depressionsymtom som varar i minst två veckor. Trots sitt namn är inte påverkan på livet särskilt "lindrig" – symtomen kan allvarligt begränsa förmågan att fungera i vardagen och försämra den övergripande livskvaliteten.
Intressant nog är förekomsten av lindrig depression faktiskt högre än för svår depression, men tillståndet missas ofta i vården eller ignoreras helt. Tillståndet delar samma symtom som svår depression, men antalet symtom är färre och de kan vara mindre tydliga.
Personer med lindrig depression känner sig typiskt ledsna eller nedstämda under större delen av nästan varje dag. Kvinnor med tillståndet framstår ofta som tåröga och tillbakadragna, medan barn och tonåringar tenderar att visa irritabilitet eller fientlighet. Män kan uppfattas som rastlösa och upprörda. Det är också vanligt med måttliga till svåra konflikter med familj och vänner.
Intresset eller glädjen för vanliga aktiviteter och hobbyer minskar ofta markant, och många drar sig undan från sociala sammanhang. För att en diagnos ska kunna ställas krävs att personen uppvisar antingen sorg eller ett tydligt tappat intresse för vardagsaktiviteter.
Sömnrubbningar är vanliga – antingen för lite eller för mycket sömn nästan varje dag. Vissa patienter utvecklar svår insomni, medan andra knappt håller sig vakna. Många känner sig trötta och slöa, medan andra beskriver en rastlös och nervös känsla i kroppen.
Även aptiten kan förändras dramatiskt. En person med lindrig depression kan plötsligt gå ner eller upp i betydande vikt.
Många som lider av lindrig depression börjar få problem med fokus och koncentration. Det blir extremt svårt att koncentrera sig på dagliga sysslor, och uppgifter som tidigare var enkla känns nu komplicerade eller utmattande. Andra har svårt att fatta även de enklaste beslut.
Minnesproblem är också vanligt – många patienter glömmer bokade möten och människors namn. Dessa koncentrationssvårigheter kan leda till prestandaproblem i skolan eller på jobbet.
Andra symtom inkluderar starka och olämpliga känslor av skuld, värdelöshet, hopplöshet och självhat. Många patienter får plötsliga utbrott av ilska och aggression på grund av dessa känslor, och oavsett hur hårt de försöker verkar de inte kunna kontrollera de negativa tankarna. Låg självkänsla är också vanligt hos personer med tillståndet.
Vissa patienter tänker ständigt på döden och funderar på att avsluta sitt liv, och ett fåtal gör faktiskt självmordsförsök. Ta alltid sådana tankar på allvar och sök hjälp omedelbart – kontakta din vårdcentral, en akutmottagning eller Självmordslinjen på telefon 90101.
Även om vissa läkare förskriver antidepressiva läkemedel vid lindrig depression kan tillståndet ofta behandlas effektivt med psykoterapi. Samtalsbehandling kan adressera känslorna av värdelöshet och hopplöshet, medan kognitiv terapi hjälper till att förändra negativa tankemönster. Beteendeterapi stärker patientens förmåga att hantera svåra situationer, och interpersonell terapi kan bidra till att lösa relationskonflikter.
Livsstilen spelar dessutom en viktig roll: se till att få gott om vila, ät en hälsosam kost och motionera regelbundet. Om depressionen inträffar under höst eller vinter kan ljusbehandling med en speciell lampa som efterliknar dagsljus vara ett värdefullt komplement.
Patienter med lindrig depression löper sex gånger större risk att utveckla svår depression. Sömnstörningar, aptitförändringar och suicidtankar är de tre främsta symtomen kopplade till övergången från lindrig till svår depression. Cirka dubbelt så många kvinnor som män utvecklar svår depression.
Om den lindriga depressionen varar i minst två år klassificeras tillståndet som dystymi – en mildare men långvarig form av depression. Lindrig depression drabbar oftast personer mellan 18 och 45 års ålder, vilket gör det extra viktigt att ta tidiga symtom på allvar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online