Progeria (Hutchinson-Gilford Progeria Syndrom) har ingen ras- eller etnisk predisposition. Den drabbar alla populationer lika.
Genetisk bas
- Arvsgång: Autosomalt dominant.
- Mutation: De novo (ny, inte ärftlig) punktmutation i LMNA genen (c.1824C>T, p.Gly608Gly) på kromosom 1.
- Proteineffekt: Avvikande splicing producerar progerin, en trunkerad, farnesylerad form av lamin A som ackumuleras i kärnhöljet, vilket orsakar kärninstabilitet, DNA-skada och förtida cellulär senescens.
Epidemiologi
- Incidens: ~1 på 4–8 miljoner levande födda.
- Återkomstrisk för syskon: Mycket låg (~1–2%) på grund av möjlighet till föräldral germinal mosaicism.
- Förälders ålder: Lätt förhöjd faderns ålder noterat i vissa fall, men inte en stark riskfaktor.
Kliniska drag
- Accelererad åldring uppenbar vid 12–24 månader
- Tillväxtsvikt, distinkta ansiktsdrag (mikrognati, snäbnäsa, framträdande ögon)
- Alopeci (hårförlust), lipodystrofi (förlust av subkutan fett)
- Sklerodermaliknande hudförändringar
- Svår, tidig ateroskleros → kardiovaskulär sjukdom (infarkt, stroke) — ledande dödsorsak
- Normal intelligens
Behandling
- Lonafarnib (farnesyltransferasehämmare): Minskar progerinfarnesylering → förlänger överlevnad måttligt (median +2,5 år i studier).
- Stödjande vård: kardiovaskulär övervakning, nutrition, fysioterapi, tandvård, psykosocialt.
- Kliniska studier pågår för kombinationsterapeutik.
Progeria är en genetisk lotteri — inte kopplad till ras, etnicitet, geografi eller livsstil. Forskning om progerinbiologi belyser också normala åldrandeprocesser.
