Könsbundna sjukdomar uppstår från mutationer på X- eller Y-kromosomen. Eftersom män (XY) och kvinnor (XX) har olika könskromosomssammansättningar, skiljer arvsmönstren sig dramatiskt.
X-bundna sjukdomar
Mutationer på X-kromosomen. Två undertyper:
- X-bunden recessiv: Drabbar främst män (ett X = ingen backup). Kvinnor är oftast asymtomatiska bärare (50% chans att föras till varje son). Exempel: Hemofili A/B, Duchenne/Beckers muskeldystrofi, röd-grön färgblindhet, G6PD-brist.
- X-bunden dominant: Drabbar båda könen; män ofta svårare. Drabbad far → alla döttrar drabbade, inga söner. Drabbad mor → 50% varje barn. Exempel: Retts syndrom, X-bunden hypofosfatémisk rachit, incontinentia pigmenti.
Y-bundna sjukdomar (Holandriska)
- Mutationer på Y-kromosomen.
- Endast män har Y → endast män drabbas.
- Far → alla söner (100% överföring).
- Extremt sällsynta. Exempel: Hypertrichosis pinnae auris (håriga öron).
Viktiga begrepp
- Lyonisering (X-inaktivering): Slumpmässig inaktivering av ett X i kvinnor → mozaikuttryck; förklarar variabla bärare fenotyper.
- Skev X-inaktivering: Kan orsaka symptomatiska kvinnliga bärare.
- Pseudoautosomala regioner (PAR1, PAR2): X-Y homologa regioner; gener här följer autosomalt arv.
Genetisk rådgivning implikationer
- Bäraretestning för riskkvinnor.
- Prenatal diagnostik (CVS/amniocentés) eller PGD för kända familjära mutationer.
- Återkomstriskberäkning baserad på pedigree och mutationstyp.
Att förstå kromosomens ursprung dikterar arvrisk, teststrategi och familjeplaneringsalternativ.
