Gikt är en smärtsam form av artrit som kan uppstå plötsligt och orsaka kraftig smärta. Medan konventionella behandlingar som läkemedel oftast hjälper, vänder sig många människor till alternativa terapier för att få lindring av sina giktbesvär. En av dessa möjligheter är kelateringsterapi, en behandling som går ut på att avlägsna metaller från kroppen. Det kan låta överraskande, men metaller kan faktiskt ha samband med orsakerna bakom gikt, vilket gör denna behandlingsmetod effektiv för många.
Artrit är i sig nog smärtsamt, men de som lider av gikt drabbas av plötsliga attacker i lederna – särskilt vid roten av stortån – vilket ger svår smärta, rodnad och ömhet. En av orsakerna till gikt är kroppens oförmåga att på rätt sätt göra sig av med överskottet av urinsyra. Personer med njurproblem löper större risk att drabbas av gikt just av den anledningen.
Det finns många behandlingsalternativ för gikt: smärtstillande medel, kortisonpreparat och läkemedel som motverkar urinsyran är de vanligaste formerna. Men det finns även en annan typ av terapi som använder kelater – föreningar som hjälper till att avlägsna metaller från kroppen – för att hjälpa personer med gikt.
Kelateringsterapi har använts sedan första världskriget, då soldater som utsatts för kemiska stridsmedel fick kelater med högt svavelinnehåll för att hjälpa kroppen att bli av med gifterna. Idag används kelateringsterapi även vid andra tillstånd, exempelvis blyförgiftning och åderförkalkning.
Personer med gikt har ofta även lindrig blyförgiftning, och därför kan kelateringsterapi vara till hjälp. Blyförgiftning påverkar njurarna, vilket i sin tur gör det svårare för dem att bearbeta urinsyra – en av de främsta orsakerna till gikt. Genom att avlägsna blyet från kroppen kan njurarna fungera bättre och därmed minska risken för giktattacker.
Det finns flera sätt att genomföra kelateringsterapi, så diskutera med din läkare vilken metod som passar dig bäst. Behandlingen kan ges via munnen, intravenöst eller genom en injektion i muskulaturen.
Det finns dock risker och biverkningar kopplade till kelateringsterapi. Etylendiamintetraättiksyra (EDTA) är ett vanligt förekommande ämne i behandlingen och kan i värsta fall orsaka njursvikt. Andra möjliga biverkningar är lågt blodtryck, kramper och andningsstillestånd.
Kelateringsterapi räknas som alternativ medicin, vilket innebär att du troligen får betala själv. En enskild session kostar oftast under 100 dollar, men du kan behöva mellan fem och 30 sessioner redan under första månaden, följt av en rekommenderad månatlig session som förebyggande åtgärd.
Enligt American Heart Association bygger förespråkarna för kelateringsterapi sina medicinska claim på patientberättelser snarare än vetenskapliga studier. Även om patienter som använder denna form av terapi kan uppleva positiva resultat, finns det fortfarande skepsis kring huruvida kelateringsterapi direkt hjälper mot gikt.
American Heart Association ifrågasätter exempelvis om det är själva behandlingen som gör att personen mår bättre, eller om det är livsstilsförändringarna inför behandlingen som spelar roll. Patienter måste nämligen vara friska innan de påbörjar processen, vilket innebär att de behöver äta bättre, gå ner i vikt och sluta röka. Redan dessa steg kan få patienter att må fysiskt bättre – när det gäller gikt kan enbart viktnedgång leda till minskad ledsmärta.
Innan du väljer kelateringsterapi bör du tala med din läkare och låta denne hjälpa dig att avgöra om det är ett bra alternativ för dig, med tanke på din sjukdomshistoria och hur allvarlig din gikt är. Kom ihåg att traditionella behandlingar mot gikt är väl beprövade, och att alternativa metoder alltid bör kombineras med, eller prövas efter samtal med, kvalificerad vårdpersonal.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online