Intermittent fasta och hjärthälsa: risker, fördelar och vad forskningen visar

Forskningen ger blandade signaler om sambandet mellan intermittent fasta och hjärt- och kärlhälsa. Vissa preliminära studier antyder en högre risk för död i hjärt-kärlsjukdom, medan annan evidens pekar på möjliga skyddande effekter för hjärtat.

Intermittent fasta innebär vanligtvis att man begränsar sitt ätande till ett bestämt tidsfönster under dygnet och avstår från kalorier under övriga timmar. Ett vanligt mönster är 16:8-modellen – åtta timmars ätande (till exempel mellan klockan 10 och 18) följt av sexton timmars fasta.

Denna artikel sammanfattar den forskning som finns om intermittent fasta och hjärtsjukdom samt beskriver vilka som bör vara försiktiga med att fasta.

Kopplas intermittent fasta till ökad dödlighet i hjärt-kärlsjukdom?

En nyligen publicerad observationsstudie som omfattade 20 078 vuxna amerikaner registrerade 840 dödsfall i hjärt-kärlsjukdom. Analysen visade att deltagare som begränsade sitt ätande till mindre än åtta timmar per dag hade en statistiskt signifikant ökad risk att avlida i hjärt-kärlsjukdom, jämfört med dem som åt under ett tidsfönster på 12–16 timmar. Ingen förhöjd risk noterades för tidsfönster mellan åtta och tio timmar – med undantag för personer som redan hade en diagnostiserad hjärt-kärlsjukdom. Eftersom studien byggde på självrapporterade matvanor och en relativt kort uppföljningsperiod kan inga orsakssamband fastställas, och fler randomiserade studier behövs för att dra säkra slutsatser.

Möjliga hälsofördelar för hjärtat

Å andra sidan lyfte en systematisk översikt och metaanalys av randomiserade kontrollerade studier från 2024 fram flera gynnsamma resultat kopplade till intermittent fasta:

• Sänkta halter av LDL-kolesterol och triglycerider, som är centrala riskfaktorer för hjärtinfarkt och stroke.
• Högre nivåer av HDL-kolesterol, det så kallade goda kolesterolet, hos deltagare med övervikt eller fetma.
• Bättre bevarande av fettfri (mager) kroppsmassa, vilket kan hjälpa till att bromsa utvecklingen av hjärtsvikt.
• Måttliga minskningar av midjemåttet, ytterligare en markör som kopplas till kardiovaskulär risk.

Vissa protokoll, exempelvis modifierad varannandagsfasta, verkade särskilt effektiva för att reducera kroppsfettet.

Vem bör undvika eller anpassa intermittent fasta?

Eftersom intermittent fasta kan påverka ämnesomsättningen, hormonbalansen och tidpunkten för medicinintag kan den vara olämplig för vissa grupper:

• Personer under 18 år
• Personer över 75 år
• Personer med diabetes eller som använder läkemedel som påverkar blodsockret
• Gravida och ammande
• Personer med undervikt eller tidigare ätstörningar
• Personer som tar läkemedel som måste intas med mat för att tas upp ordentligt av kroppen

Patienter med etablerad hjärt-kärlsjukdom bör alltid diskutera planer på fasta med sin kardiolog eller husläkare, eftersom tidsbegränsat ätande teoretiskt sett kan öka risken i denna grupp.

Sammanfattning

Forskningen hittills ger inget definitivt svar på om intermittent fasta över lag är säker eller skadlig för hjärtat. Korttidsdata tyder på att mycket smala ätfönster (under åtta timmar) kan öka risken för död i hjärt-kärlsjukdom, medan bredare tidsfönster och vissa fasteregimer kan förbättra blodfettsprofilen och kroppsammansättningen.

Innan du påbörjar någon form av fasta – särskilt om du har hjärtsjukdom, diabetes eller tar receptbelagda läkemedel – bör du rådfråga legitimerad vårdpersonal. Individuellt anpassad vägledning väger de potentiella fördelarna mot dina personliga risker.