
Behandling med testosteronimplantat används för män som producerar låga nivåer av hormonet, vilket kan leda till tillstånd som benskörhet (osteoporos), manlig klimakterie och nedsatt sexlust. Testosteron är ett hormon som bildas i testiklarna och som är avgörande för manlig tillväxt, utveckling och reproduktion. Om dina testosteronnivåer är för låga kan du uppleva problem som trötthet, impotens, infertilitet och kognitiva besvär.
Om dina testosteronnivåer är för låga kan din läkare rekommendera behandling med testosteronimplantat. Målet med behandlingen är att återställa testosteronet till normala nivåer. Åldrande är den vanligaste orsaken till minskad testosteronproduktion, men sjukdomar i testiklar och hypofys påverkar också produktionen i hög grad.
Läkaren placerar implantatet under huden, antingen i skinkan eller på buken, varefter det successivt frisätter testosteron till blodet. Ett implantat brukar verka i några månader. Innan implantatet sätts in kontrollerar läkaren din testosteronnivå i blodet, och regelbundna kontroller krävs under hela behandlingstiden.
Även om implantatet är effektivt för de flesta män kan läkaren behöva justera den mängd testosteron som frisätts. För mycket testosteron kan exempelvis orsaka täta erektioner, viktökning samt oro och ångest. Upplever du något av dessa symtom behöver läkaren anpassa doseringen.
En annan risk med hormonbehandling är en ökad möjlighet till prostatacancer eller tillväxt av godartade tumörer. Om du får behandling med testosteronimplantat bör läkaren därför kontrollera din prostata årligen. Vissa befintliga tillstånd innebär att behandlingen inte är lämplig. Män som har prostatacancer, bröstcancer, förhöjda kalciumvärden i blodet eller njurproblem ska inte få implantat.
De flesta som använder andra läkemedel tål testosteronimplantat bra, men det finns vissa försiktighetsåtgärder att tänka på. Om du tar blodförtunnande läkemedel som warfarin eller fenindion kan behandlingen förstärka deras effekt. Läkaren behöver då övervaka din blodkoaguleringstid för att undvika risker.
Kombineras implantatet med kortikosteroider ökar dessutom risken för ödem, alltså vätskeansamling i kroppen, eftersom både testosteron och kortikosteroider ger vätskeretention. Män med diabetes kan också behöva minska sin insulindos under pågående behandling med testosteronimplantat.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online