En koloskopi används för att undersöka, diagnostisera och behandla problem i tjocktarmen samt i den allra sista delen av tunntarmen, den så kallade terminala ileum. Under ingreppet förs ett långt, flexibelt endoskop – ett slags smalt teleskop – in via ändtarmen och vidare genom tjocktarmen. Luft kan blåsas in genom instrumentet så att tarmens veck kan granskas noggrant. Genom endoskopet kan även små tänger föras in för att ta vävnadsprover som sedan skickas på biopsi.
Själva undersökningen tar normalt cirka 10–20 minuter, förutsatt att inga problem uppstår. Det kan behövas mer tid om polyper, små tillväxter eller strikturer (förträngningar i tarmen) påträffas. Patientens komfort är en central del av ingreppet, och därför används olika former av sedering.
Intravenöst administrerade lugnande medel ger upphov till medveten sedering. Patienten blir avslappnad och sömnig men kan fortfarande följa de instruktioner som läkaren ger under undersökningen. Efter ingreppet stannar patienten kvar på sjukhuset i minst en timme för övervakning, och därefter behöver en vän eller familjemedlem ta patienten hem.
Intravenösa bensodiazepiner används ofta som en form av sedering. De två vanligaste preparaten är midazolam i en dos på 2–5 mg och diazepam på 5–10 mg. Smärtstillande medel kan kombineras med lugnandet: fentanyl ges vanligen i doser motsvarande 50–100 mikrogram, och meperidin (Demerol) i doser om 25–100 mg kan även tillföras vid behov.
Propofol, ett kortverkande lugnande och sömngivande medel, kan användas som alternativ till traditionell sedering. Även alfentanil, sufentanil och remifentanil – alla opioida smärtstillande läkemedel – liknar fentanyl i verkan och kan användas i vissa situationer.
Läkemedel som ges för narkos och sedering kan ha allvarliga biverkningar, vilket innebär att patienten måste övervakas noggrant under hela ingreppet. Vanliga risker är andningspåverkan, exempelvis ansträngd andning eller andningsdepression, samt illamående.
Under djup sedering kan polyper och andra potentiella problem upptäckas lättare. Upptäckten av cancer är dessutom högre när patienten har djupsedaterats, eftersom undersökaren inte distraheras av patientens obehag eller oro och därmed kan koncentrera sig helt på själva undersökningen.
Koloskopi utan sedering är relativt vanligt förekommande i Asien och Europa och skulle kunna bli mer utbrett även i USA. Riskerna är minimala, och bland fördelarna märks att patienten kan förstå läkarens instruktioner under ingreppet samt aktivt delta i samtalet medan undersökningen utförs.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online