Kolesterol är ett fettämne som produceras i levern och som är livsviktigt för kroppens normala funktioner. Ämnet delas upp i två olika typer – HDL och LDL – som båda måste hållas under kontroll för att du ska kunna bibehålla en god hälsa.
Trots att kolesterol isolerades redan år 1770 inleddes den seriösa forskningen kring dess kemiska sammansättning först omkring 1903. I början av 1930-talet bekräftade röntgenanalyser molekylens korrekta struktur. År 1951 lyckades den amerikanske kemisten Robert B. Woodward syntetisera kolesterol utgående från enkla kemiska föreningar – ett banbrytande framsteg inom organisk kemi.
HDL-kolesterol (high density lipoprotein) kallas ofta för det "goda" kolesterolet eftersom det hjälper till att transportera bort fett från artärerna och därmed motverkar ansamlingar. LDL-kolesterol (low-density lipoprotein) benämns däremot som det "onda" kolesterolet, eftersom förhöjda nivåer ökar risken för hjärtinfarkt och stroke.
När blodet innehåller för mycket LDL-kolesterol börjar ämnet lagras i artärernas väggar. Med tiden blir kärlen allt smalare, vilket gör att blodflödet till hjärtat minskar eller helt blockeras. Detta kan orsaka bröstsmärta, så kallad angina. Om en del av hjärtmuskeln helt förlorar sin blodförsörjning blir resultatet en hjärtinfarkt.
För att hålla höga nivåer av det goda HDL-kolesterolet och samtidigt sänka LDL-värdena bör du undvika rökning, äta en hälsosam kost med lågt innehåll av mättat fett och kolesterol samt motionera minst 30–60 minuter per dag. Glöm inte heller att boka regelbundna hälsokontroller hos din läkare för att följa utvecklingen av dina kolesterolvärden.
Det finns en ärftlig genetisk sjukdom som kallas familiar hyperkolesterolemi, vilken kan leda till mycket höga LDL-nivåer och i värsta fall hjärtinfarkt redan i unga år. Misstänker du att du eller någon i din familj lider av detta tillstånd bör du omgående söka rådgivning och behandling hos läkare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online