Sura uppstötningar, med symtom som halsbränna, en syrlig smak i munnen och illamående, är ett relativt vanligt mag-tarmbesvär som kan orsaka obehag och störa nattsömnen. Allvarlighetsgraden varierar från mild – tillfällig halsbränna som lindras av receptfria syraneutraliserande medel – till allvarlig, där tillståndet kan leda till livshotande komplikationer. Har du ofta halsbränna bör du kontakta en läkare för att utesluta farliga diagnoser.
Den dåliga nyheten om sura uppstötningar är att de ofta blir ett kroniskt, livslångt tillstånd. Den goda nyheten är att du med några enkla livsstilsförändringar kan lindra symptomen betydligt.
Sura uppstötningar kallas också GERD, en förkortning av sjukdomens medicinska namn: gastroesofageal refluxsjukdom. Det krångliga namnet betyder helt enkelt att matsmältningsvätskor från magsäcken stiger upp, eller refluerar, i matstrupen, där de kan skada slemhinnan. Dessa sura vätskor innehåller pepsin, ett matsmältningsenzym, och ibland även galla som har pressats baklänges upp från tunntarmen till magsäcken.
Vanligtvis beror reflux på att den nedre esofagussfinktern – en muskelring längst ner i matstrupen – har blivit slapp eller försvagad. Är du gravid eller har en sjukdom som försvagar matstrupens muskler, exempelvis sklerodermi, är du extra sårbar för sura uppstötningar.
Besvären förvärras ofta på natten eftersom kroppens liggande ställning gör det svårare för vätskorna att rinna tillbaka ner i magsäcken. Utnyttja gravitationen när du sover genom att höja överkroppen i sängen. Du kan placera klossar under sängbenen i huvudänden eller sova med överkroppen på en speciell kilformad kudde – se bara till att hela överkroppen höjs, inte bara huvudet.
Undvik att magen spänns ut av mat genom att äta mindre portioner, och flytta fram kvällsmaten så att maten hinner lämna magsäcken innan du lägger dig. Livsstilsförändringar du bör göra inkluderar att sluta röka om du röker, samt att säga hej då till choklad, pepparmynta, alkohol, starkt kryddad mat, citrusfrukter och citrusdrycker samt drycker med koffein. Fet mat bör du också undvika, eftersom fett saktar ned matsmältningen och ökar trycket mot matstrupens muskel.
För att lindra matsmältningsbesvär naturligt kan du tugga på färsk ingefära, som har maglugnande egenskaper, eller äta en skiva färsk papaya, som innehåller papain – ett matsmältningsenzym. Har din läkare rekommenderat antacida får du ut mest av dem genom att ta dem efter måltiden, innan symptomen hinner börja. Ta gärna en andra dos två timmar efter måltiden för att fylla på deras syreneutraliserande förmåga.
Om läkaren godkänner det kan du även prova en H2-receptorantagonist som cimetidin, som finns receptfritt; läkemedlet hjälper till att blockera de histaminer som stimulerar syraproduktionen. Reagerar inte dina symtom på cimetidin, fråga läkaren om protonpumpshämmare, exempelvis omeprazol. Protonpumpshämmare blockerar inte bara syrasekretionen under längre tid än H2-läkemedel, utan skyddar dessutom matstrupens slemhinna. Du kan också testa en skumbarriär – en kombination av antacida och skumbildande medel som fysiskt stoppar uppstötningarna – i kombination med syradämpande läkemedel.
Till sist ett lågteknologiskt, gammaldags men effektivt botemedel mot halsbränna: tuggummi. Bikarbonaterna som naturligt finns i salven hjälper till att neutralisera syrorna.
Har du kroniska sura uppstötningar behöver du följas upp av en läkare för att förebygga allvarliga komplikationer, som kan innefatta blödande sår, ärrbildning i matstrupen och ett precanceröst tillstånd som kallas Barretts esofagus. Dessutom kan inandning av uppstött vätska orsaka lunginflammation och lungfibros.
Receptfria läkemedel mot sura uppstötningar kan ha biverkningar: aluminiumhaltiga antacida kan ge förstoppning, medan magnesiumhaltiga kan orsaka diarré. Kontakta din läkare om detta blir ett problem för dig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online