Barretts esofagus är ett tillstånd där slemhinnan i matstrupen (röret som löper från munnen till magsäcken) förändras på grund av långvarig exponering för magsyra. Normalt stannar syran kvar i magsäcken, men hos personer med gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) rör sig syran upp i matstrupen och orsakar skada över tid.
Tillståndet är uppkallat efter den brittiske kirurgen Dr. Norman Barrett, som först beskrev det år 1957. Trots att namnet idag är väl etablerat inom medicinen var Barrets ursprungliga beskrivning inte helt korrekt – senare forskning har förfinat förståelsen av hur förändringarna i matstrupens slemhinna uppstår.
Enligt University of Maryland Medical Center ger Barretts esofagus vanligtvis inga symtom i sig. Den syrareflux som ligger bakom tillståndet kan dock orsaka halsbränna och andra besvär, vilket ofta är det som får patienten att söka vård.
För att ställa diagnosen utför läkaren en undersökning som kallas esofagoskopi med biopsi. Därvid förs ett tunt, flexibelt instrument ned genom matstrupen. Under undersökningen tas bilder och vävnadsprov som sedan analyseras i mikroskop. Patienten får bedövning eller lättsedering under ingreppet för att det ska vara så bekvämt som möjligt.
Behandlingen av Barretts esofagus består främst av läkemedel och livsstilsförändringar som minskar syraproduktionen eller hjälper till att hålla syran borta från matstrupen. Det kan exempelvis handla om protonpumpshämmare, viktnedgång, att undvika måltider nära läggdags samt att begränsa alkohol och rökning. Mer avancerade fall kan kräva kirurgisk behandling eller endoskopiska ingrepp för att ta bort förändrad vävnad.
Personer med Barretts esofagus har en ökad risk att utveckla matstrupscancer, vilket gör regelbundna kontroller viktiga. Mayo Clinic understryker dock att de flesta med tillståndet överskattar sin cancerrisk – för den enskilda patienten är den faktiska risken betydligt lägre än många tror, och de allra flesta behöver aldrig drabbas av cancer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online