Vad är tjocktarmsjukdomar? Symtom, typer och behandling

Tjocktarmsproblem kan variera från obehagliga magbesvär som krampar och gaser till allvarliga sjukdomar som kolorektal cancer. I vissa fall krävs en undersökning där en läkare för in ett flexibelt instrument i tarmen för att kunna granska den noggrant. Att känna till de vanligaste sjukdomarna, hur de diagnostiseras och hur du kan förebygga dem är avgörande för en god tarmhälsa.

Vad är tjocktarmen?

Tjocktarmen, även kallad kolon eller grovtarm, är den sista delen av matsmältningssystemet. Här samlas avfallsprodukter från matsmältningen innan de lämnar kroppen. Tjocktarmen har också en viktig uppgift att återabsorbera vatten och salter, vilket hjälper kroppen att hålla vätskebalansen. En väl fungerande tjocktarm är därför central för både matsmältningen och det allmänna hälsotillståndet.

Vanliga typer av tjocktarmsjukdomar

Det finns flera olika sjukdomar som kan drabba tjocktarmen. De vanligaste är:

• Kolorektal cancer – en av de vanligaste cancerformerna, som ofta utvecklas långsamt från små polyper.
• Tarmpolyper – utväxter på tarmslemhinnan som i sig är godartade men som i vissa fall kan utvecklas till cancer.
• Ulcerös kolit – en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som orsakar sår och inflammation i tarmens slemhinna.
• Divertikulit – inflammation i små utbuktningar (divertiklar) som kan bildas i tarmväggen, ofta hos äldre.
• Irriterable tarm (IBS) – en funktionell störning som ger besvär med buksmärta, uppblåsthet och förändrade tarmvanor utan synlig skada på tarmen.

Symtom att vara uppmärksam på

Vanliga tecken på tjocktarmsproblem är återkommande magsmärtor, förstoppning eller diarré, blod i avföringen, oförklarlig viktnedgång samt en känsla av att tarmen inte töms helt. Upplever du dessa symtom under längre tid bör du kontakta vården för utredning.

Hur ställs diagnosen?

Den viktigaste undersökningen vid misstanke om tjocktarmsjukdom är en koloskopi. Vid undersökningen förs ett långt, böjligt instrument med kamera in via ändtarmen så att läkaren kan granska tarmens insida. Under samma tillfälle kan vävnadsprover tas och polyper ofta avlägsnas direkt. Ibland kompletteras utredningen med blodprov, avföringsprov eller datortomografi.

Behandling

Behandlingen beror på vilken sjukdom som ligger bakom besvären:

• Lindriga besvär, exempelvis förstoppning, behandlas ofta med laxermedel, koständringar och mer rörelse.
• Allvarligare sjukdomar, som kolorektal cancer eller svår ulcerös kolit, kan kräva kirurgi, ibland i kombination med läkemedelsbehandling.
• Inflammatoriska tarmsjukdomar behandlas oftast med antiinflammatoriska läkemedel och immundämpande terapi.

Inom alternativ medicin rekommenderas ibland tarmsköljning (kolonhydroterapi) för att rensa tarmen, men det finns begränsat vetenskapligt stöd för metoden. Diskutera alltid alternativa behandlingar med din läkare innan du provar dem.

Så håller du tjocktarmen frisk

Du kan själv göra mycket för att förebygga tjocktarmsproblem:

• Ät fiberrik kost – fullkorn, grönsaker, frukt och baljväxter håller tarmen i rörelse.
• Drick tillräckligt med vatten – vätska gör avföringen mjukare och minskar risken för förstoppning.
• Konsumera probiotika – exempelvis fermenterade livsmedel som yoghurt och surkål, vilka gynnar den goda tarmfloran.
• Få i dig antioxidanter – bär, nötter och färgstarka grönsaker kan bidra till att skydda cellerna och minska cancerrisken.
• Rör på dig regelbundet och undvik rökning samt överdriven alkoholkonsumtion.

Gå dessutom regelbundet på hälsokontroller om du är över 50 år eller har tarmcancer i släkten, eftersom tidig upptäckt kraftigt ökar möjligheterna till framgångsrik behandling.