
Lipider – alltså fetter, oljor och vaxliknande ämnen som vi äter och smälter för att få energi – är en avgörande del av kroppens biokemiska processer. De bidrar både till energiförsörjningen och till uppbyggnaden av celler, och fungerar dessutom som utgångsmaterial för viktiga biomolekyler som hormoner. Alla lipider delar vissa grundläggande karaktärsdrag, men varje lipidmolekyl byggs upp kring en enkel förening som heter glycerol.
En lipidmolekyl börjar sin tillvaro som en enkel glycerolmolekyl. Glycerolen dehydreras och binds till långa kolvätekedjor. När dessa molekyler förenas bildas det som kallas en triglycerid – den vanligaste formen av fett i både vår kost och våra kroppar.
Tack vare fettsyrekedjornas hydrofoba, det vill säga vattenavvisande, natur används lipider som tvålar för att fånga upp smuts och skölja bort den. Huvudet på lipidmolekylen är vattenlösligt, medan svansen löser sig i olja. Svansarna fäster vid oljig smuts samtidigt som huvudena binder till vattnet. Denna process kallas emulgering och gör det möjligt att rengöra föremål med hjälp av lipider.
Mättnad är ett begrepp som beskriver vilka kol-kol-bindningar som finns i en lipidmolekyl. Mättnadsgraden avgör också om fettet är flytande eller fast i rumstemperatur. Mättade lipidmolekyler saknar dubbelbindningar längs sitt kolskelett. Denna typ av kedja packas tätt ihop och bildar kompakta strukturer som är fasta i rumstemperatur. Omättade fettsyrekedjor har däremot en "veck" orsakad av dubbelbindningar i kolskelettet. Eftersom fettsyrorna inte kan ligga tätt intill varandra är denna typ av lipid flytande i rumstemperatur.
Dubbelbindningarna i lipidernas kolskelett spelar en viktig roll för hur molekylerna bryts ner i cellerna. Det är allmänt känt att transfetter bör undvikas för en hälsosam livsstil. Termen "trans" syftar på hur väteatomerna är placerade över dubbelbindningen i omättade fettsyror. I transfetter sitter väteatomerna på motsatta sidor av molekylen i tredimensionellt rum. I de nyttigare, så kallade cis-formade fettsyrorna sitter väteatomerna på samma sida av fettsyrekedjan. Placeringen av dessa atomer är avgörande för hur effektivt lipider kan brytas ner i cellernas mitokondrier.
Lipider förekommer även i andra strukturer med viktiga funktioner i kroppen. Om en fettsyrekedja ersätts med en fosfatgrupp bildas fosfolipider, som bygger upp det så kallade lipid dubbelskiktet – en grundpelare i cellmembranernas struktur. Steroider är lipidmolekyler med ringformade strukturer som används vid syntesen av hormoner, exempelvis könshormoner och kortisol.
Sammanfattningsvis visar lipiders mångsidighet hur centrala dessa molekyler är för kroppen – från energilagring och rengöring till cellstruktur och hormonproduktion.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online