Termen "magkramp" är ganska vag, och vad människor egentligen menar när de använder begreppet varierar ofta från person till person. Magkramper kan bäst definieras som muskelkramper i nedre delen av buken som ger lindrig till svår smärta. Det finns många tillstånd som kan orsaka magkramper, och de flesta går relativt enkelt att åtgärda. Här är de sju vanligaste orsakerna.
Menstruationen är en av de allra vanligaste orsakerna till magkramper. Kramperna beror oftast på en överproduktion av hormonliknande ämnen i kroppen som kallas prostaglandiner. För höga nivåer av prostaglandiner leder till inflammation och smärta i livmodern, vilket strålar ut som kramper i nedre delen av buken.
Många har svårt att smälta vissa livsmedel, särskilt produkter som innehåller mjölk (laktosintolerans) samt rå eller starkt bearbetad mat. Om magen är känslig för sådana ämnen kan det uppstå en hög gastrisk koncentration i matsmältningssystemet, vilket i sin tur utlöser magkramper. Att identifiera och undvika de livsmedel som besvären beror på är ofta ett effektivt första steg.
Att överäta skapar ofta problem för matsmältningssystemet. När vi äter kräver maten tillräckligt med utrymme och tid för att smältas ordentligt. Vid överätning måste magsäcken och tarmarna arbeta betydligt hårdare för att ta upp all överskottsmat. Detta extra arbete, tillsammans med uttänjningen av bukväggarna, leder ofta till kramper och obehag.
Om mat inte hanteras, förvaras eller tillagas på rätt sätt finns risk att den kontamineras med bakterier eller virus. Dessa farliga mikroorganismer kan ställa till det ordentligt i magsäcken och tarmarna och orsakar inte bara kramper, utan även diarré, illamående och kräkningar. God kökshygien och korrekt temperaturhantering minskar risken avsevärt.
Förstoppning är obehagligt nog i sig, men den som lider av kronisk förstoppning är dessutom ofta benägen att få magkramper. Vid långvariga besvär kan så kallad fekal impaction uppstå. Det innebär att härdad avföring samlas i slutet av tjocktarmen och skapar en blockering som ger upphov till kramper. Allteftersom avföringen fortsätter att ansamlas ökar även trycket i tarmen, vilket förvärrar besvären. Sådana komplikationer bör alltid undersökas av läkare.
Diarré kan bero på många olika saker, exempelvis dålig mat, en bakteriell eller viral infektion eller intolerans mot ett visst livsmedel. Besvären åtföljs ofta av magkramper. Vid diarré kan magmusklerna drabbas av spasmer, vilket orsakar smärtsamma kramper. Det är viktigt att dricka mycket vätska för att undvika uttorkning.
När bukmusklerna belastas eller töjs på ett sätt som kroppen inte är van vid, till exempel vid ny eller intensiv fysisk aktivitet, är risken stor att kramper uppstår. God uppvärmning, rätt teknik och gradvis ökad träningsintensitet hjälper till att förebygga besvären.
De flesta magkramper är ofarliga och går över av sig själva. Kontakta dock vården om kramperna är svåra eller långvariga, eller om de åtföljs av feber, blodig avföring, kraftiga kräkningar eller kraftig viktnedgång. Då kan besvären tyda på ett allvarligare underliggande tillstånd som behöver utredas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online