Diarré är ett tillstånd som kännetecknas av lös eller vattnig avföring samt fler tarmtömningar än vanligt under dagen. Varar besvären bara en till två dagar handlar det om akut diarré. I svårare fall kan problemen pågå i flera månader eller till och med åratal – då talar man om kronisk diarré. Behandlingen består ofta av kostomläggning och läkemedel, men för att kunna välja rätt behandling är det viktigt att förstå vad som ligger bakom besvären. De vanligaste orsakerna är infektioner, virus och olika medicinska tillstånd.
Det så kallade 24-timmarsviruset, ofta kallat magsjukan, är en infektion som drabbar hela kroppen och kan slå till hårt. I början blir man ofta svag och febrig, med frossa och yrsel. Därefter börjar magen knorra, och illamående, kräkningar och diarré följer snart efter. Den stora vätskeförlusten gör att uttorkning är en verklig risk, särskilt hos små barn och äldre. Viktigast är att dricka rikligt, gärna vätskeersättning, och vila tills besvären går över.
När mat får stå framme länge hinner bakterier och patogener växa till. Det är särskilt vanligt vid kyckling och vid picknickfavoriter som potatis- och makaronisallad. Äter man sådan smittad mat kan man drabbas av matförgiftning, som ofta ger kraftiga besvär: kräkningar, diarré och svåra magknip. Symtomen kommer ofta snabbt men brukar lätta inom några dagar. Kontakta vården om febern är hög eller om besvären inte förbättras.
Irriterad tarm är en kronisk funktionell störning där muskulaturen i matsmältningskanalen inte fungerar som den ska – maten transporteras antingen för fort eller för långsamt. Det leder till att förstoppning och diarré alternerar. Vissa livsmedel och drycker kan utlösa besvär, bland annat alkohol, choklad, kaffe och fettrik mat. Stress förvärrar ofta symtomen, och många mår bättre av regelbundna måltider och en anpassad kost.
Läkemedel som antibiotika, statiner, cancerläkemedel och blodtrycksmediciner används för att bekämpa infektioner, sänka kolesterol och sakta ner hjärtfrekvensen. De kan vara effektiva mot sina mål, men eftersom de är kraftfulla preparat kommer de ofta med biverkningar. Vanliga exempel är trötthet, illamående, halsbränna, uppblåsthet och diarré. Antibiotika stör dessutom tarmens naturliga bakterieflora, vilket i sig kan ge lös avföring. Prata alltid med läkare eller apotekspersonal om du misstänker att dina mediciner orsakar magbesvär.
Ulcerös kolit är en inflammatorisk tarmsjukdom där tarmslemhinnan blir inflammerad när tarmen ständigt sträcks ut. Det leder till återkommande diarré, ibland med blod och slemblandning, samt buksmärtor.
Crohns sjukdom är en annan inflammatorisk tarmsjukdom som kan ge diarré. Till skillnad från ulcerös kolit, som är begränsad till tjocktarmen, kan Crohns sjukdom uppstå var som helst i mag-tarmkanalen – från munnen hela vägen till ändtarmen. Båda sjukdomarna kräver medicinsk utredning och långsiktig behandling.
Många människor lever med födoämnesallergier eller intoleranser. Två av de vanligaste är laktosintolerans och celiaki.
Enzymet laktas behövs för att bryta ned laktos, mjölksockret som finns i mejeriprodukter. Saknas enzymet och man äter något som innehåller laktos kan det ge gaser, uppblåsthet, illamående och diarré.
Vid celiaki kan kroppen inte tolerera gluten, proteinet som finns i vete, råg och korn. Äter man glutenrika livsmedel kan det ge magkramper, diarré och uppblåsthet. Celiaki är en autoimmun sjukdom som diagnostiseras med blodprov och tarmbiopsi.
Kontakta vården om diarrén varar längre än två till tre dagar, om du ser blod i avföringen, har hög feber eller kraftiga magsmärtor, eller om du visar tecken på uttorkning som mörk urin, yrsel och torr mun. Små barn, äldre och personer med nedsatt immunförsvar bör söka vård tidigare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online