Medicinering vid kolit: Så behandlas ulcerös kolit

Ulcerös kolit, ofta bara kallad kolit, är en sjukdom som drabbar tarmarna. Sjukdomen orsakar inflammation i slemhinnan i tjocktarmen (kolon) och ändtarmen hos de flesta patienter. Typiska symtom är buksmärta med svåra kramper, blod i avföringen (som kan bli mycket lös) samt viktminskning. Eftersom det ännu inte finns något botemedel mot kolit fokuserar läkemedelsbehandlingen på att lindra symtomen och hålla sjukdomen under kontroll.

Antiinflammatoriska läkemedel

Patienter med kolit använder ofta antiinflammatoriska läkemedel för att behandla sina symtom. Dessa mediciner kan dock medföra betydande biverkningar som kräkningar, halsbränna, illamående och huvudvärk.

Sulfasalazin, mesalazin och olsalazin kan alla minska inflammationen i tjocktarmen som kolit orsakar, och kan tas i tablettform, som lavemang eller som stolpiller. Balsalazid är en annan kolitmedicin som syftar till att stoppa svullnaden i tjocktarmen. Antiinflammatoriska läkemedel används ofta i kombination med andra behandlingsformer för bästa effekt.

Kortikosteroider

Kortikosteroider används för att bekämpa symtomen på kolit, men de är inte effektiva för alla. De är främst ett alternativ när koliten är måttlig till svår och inte har kunnat kontrolleras med andra läkemedel eller behandlingar.

Kortikosteroider får inflammationerna under kontroll, men de kommer med flera allvarliga biverkningar, bland annat svullnad i ansiktet, nattsvettningar, sömnlöshet, förhöjt blodtryck, typ 2-diabetes samt i vissa fall även benbrott och grå starr. De är inte avsedda för långvarig användning – vanligtvis används de högst i 3–4 månader innan doseringen trappas ned.

Immundämpande läkemedel

Vissa kolitläkemedel används för att dämpa immunsystemet, eftersom forskning tyder på att inflammationen delvis beror på immunsystemets överreaktion i mag-tarmkanalen.

Azatioprin och merkaptopurin är två vanligt förekommande immunsuppressiva läkemedel, men de kan ge biverkningar som lever- och bukskörtelinflammation samt allergiska reaktioner. Cyklosporin är ett kraftfullt läkemedel som reserveras för de allvarligaste fallen av kolit på grund av sina starka biverkningar. Infliximab är en särskild immundämpare som ges till patienter som inte har fått hjälp av andra behandlingsmetoder.

Nikotinplåster och diarréläkemedel

Vissa kolitpatienter som tidigare rökt upplever att nikotinplåster ger dem tillfällig lindring av sina symtom. Anledningen till detta är inte helt klarlagd, och det innebär absolut inte att någon med kolit skulle börja röka som behandling – rökning skadar istället hälsan på många sätt.

Läkemedel som är utformade för att minska eller stoppa diarré, ett klassiskt kolitsymtom, kan ge mer fast konsistens åt avföringen och därigenom lindra besvären. Fiberpreparat som Metamucil och Citrucel används ofta för detta ändamål.

Övriga läkemedel och kompletterande behandling

Utöver de vanligaste medicinerna finns det andra typer av läkemedel mot enskilda symtom vid kolit:

• Laxermedel kan behövas när koliten gör att tjocktarmen smalnar av så mycket att avföringen har svårt att passera.
• Smärtstillande medel som paracetamol kan lindra krampsmärtorna i buken, men preparat som innehåller antiinflammatoriska substanser (till exempel ibuprofen) bör undvikas eftersom de kan förvärra inflammationen.
• Järntillskott kan vara effektivt för att förebygga blodbrist (anemi), som ibland uppstår till följd av återkommande tarmsblödningar.

Diskutera alltid med din läkare vilka läkemedel som passar just din situation bäst, eftersom behandlingen behöver anpassas efter sjukdomens svårighetsgrad och dina individuella behov.