Lungorna och njurarna styr och upprätthåller balansen mellan syror och baser i kroppen. Acidos är ett samlingsnamn för flera tillstånd som uppstår när denna balans rubbas, antingen genom en ansamling av syra eller en förlust av bas. De två vanligaste formerna är respiratorisk acidos och diabetisk ketoacidos, som räknas som en metabol acidos.
Diabetisk ketoacidos uppstår vid diabetes när kroppen inte kan bryta ner glukos (socker) till energi på grund av insulinbrist. Insulin är ett hormon som ser till att sockret kan användas som bränsle i kroppen. När insulin saknas börjar kroppen istället att bryta ner fettsyror.
Respiratorisk acidos är ett tillstånd som beror på en obalans i kroppens syra-bas-balans. Det uppstår när lungorna inte lyckas andas ut all den koldioxid som kroppen producerar.
Diabetisk ketoacidos orsakas av brist på insulin i kroppen, oftast i samband med typ 1-diabetes, vilket gör att kroppen tvingas använda kroppsfett som energikälla. Tillståndet kan också triggas av ett ökat insulinbehov till följd av hjärtinfarkt, trauma, kirurgi eller infektion.
Respiratorisk acidos kan ha många orsaker, bland annat astma, skolios, övervikt samt läkemedel som dämpar andningen, exempelvis opioider och bensodiazepiner.
Vanliga symtom vid diabetisk ketoacidos är rodnad i ansiktet, torr mun, ökad urinering, magont och illamående. Många drabbade rapporterar även muskelstelhet, buksmärta, huvudvärk, nedsatt aptit och en karakteristisk doft av aceton/frukt i andedräkten. Möjliga komplikationer är vätskeansamling i hjärnan samt njursvikt.
Symtom på respiratorisk acidos innefattar slöhet, trötthet, förvirring och sömnighet. Andnöd är också vanligt eftersom lungkapaciteten är nedsatt. Tillståndet kan i svåra fall leda till komplikationer som stroke och andningssvikt.
Lindriga fall av diabetisk ketoacidos kan ofta hanteras hemma genom att man lär sig känna igen kroppens varningssignaler och anpassar kost och livsstil därefter. Svårare fall kräver insulinbehandling samt vård av den underliggande orsaken, exempelvis en infektion.
Vid respiratorisk acidos ligger fokus på att behandla den bakomliggande lungsjukdomen. Bronkdilaterare används för att minska luftvägsobstruktion, och rökavvänjning kan också vara en del av behandlingen.
Rökning är en betydande riskfaktor för de sjukdomar som kan leda till respiratorisk acidos. Övervikt kan också bidra, bland annat genom hypoventilationssyndrom hos personer med fetma, vilket i sin tur kan ge upphov till respiratorisk acidos.
Läkare rekommenderar diabetiker som tidigare haft diabetisk ketoacidos att regelbundet testa urinen för ketoner för att bättre kunna kontrollera blodsockernivån. Lär dig känna igen de tidiga symtomen på diabetisk ketoacidos, och kontrollera att slangarna till din insulinpump är fria från stopp om du använder en sådan.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online