Osteoporos (benskörhet) är främst en sjukdom som drabbar äldre. Den progressiva förlusten av benvävnad utsätter den drabbade för stor risk för frakturer och funktionsnedsättning. En person med osteoporos behöver inte råka ut för ett fall eller någon annan skada för att bryta ett ben – ibland kan ett ben gå av vid helt enkla rörelser. På grund av denna skörhet söker sig många till medicinsk behandling för att förebygga bentapp och öka benmassan.
För att behålla sin densitet och styrka kräver benen en tillräcklig tillförsel av kalcium och andra mineraler. För att skelettet ska kunna ta upp dessa näringsämnen ordentligt behöver kroppen även en tillräcklig mängd D-vitamin samt vissa hormoner. Dessa hormoner inkluderar parathyroideahormon, kalcitonin, tillväxthormon, östrogen och testosteron.
Fler kvinnor än män drabbas av osteoporos, främst på grund av de hormonella förändringarna efter menopaus. När en kvinna passerat klimakteriet sjunker östrogennivåerna markant. Östrogen behövs bland annat för att kalcium ska kunna byggas in i skelettet. Utöver den minskade mängden östrogen har äldre kvinnor ofta också en åldersrelaterad brist på både kalcium och D-vitamin, vilket ytterligare ökar risken för benförlust.
För att förebygga och motverka osteoporos måste nivåerna av kalcium och D-vitamin hållas tillräckliga varje dag. Kroppen behöver cirka 1 500 mg kalcium och 400–800 IE D-vitamin per dag. Detta kan till viss del fångas genom att dricka minst två glas D-vitaminberikad mjölk dagligen. Kosttillskott med kalcium och D-vitamin kan också rekommenderas av läkare. Så länge som den rekommenderade dosen följs är sådana tillskott säkra att använda, med få eller inga biverkningar.
Vid osteoporos kan så kallade bisfosfonater ordineras. Dessa läkemedel ökar benmassan och skyddar mot frakturer. Medicinerna ska tas med ett stort glas vatten direkt efter uppvaknandet på morgonen. För att minska risken för irritation i matstrupen måste man dessutom förbli sittande eller stående i minst 30 minuter efter intaget.
Bisfosfonater passar inte alla och bör inte användas av personer med vissa hälsotillstånd. Personer med mag- eller matstrupsproblem, de som har svårt att svälja, gravida eller ammande kvinnor, personer som inte kan sitta upp eller stå i 30 minuter efter intag, patienter med låga kalciumvärden i blodet samt personer med njursvikt löper ökad risk för komplikationer om de använder dessa läkemedel. Rådfråga därför alltid din läkare innan behandling påbörjas.
Östrogen har tidigare använts som behandling mot osteoporos, oftast inledande inom fem år efter menopaus för att hejda benförlusten. Forskningen har dock visat att östrogenerstatningsläkemedel kan medföra flera allvarliga biverkningar. Dessa inkluderar en ökad risk för bröstcancer och livmodercancer. Behandlingen har även kopplats till högre risk för blodproppar samt vissa hjärt-kärlsjukdomar. Av denna anledning väger läkare idag noggrant nytta mot risk innan östrogenbehandling rekommenderas.
Sammanfattningsvis kan de flesta läkemedel mot osteoporos användas säkert under överinseende av läkare, förutsatt att rätt dosering efterlevs och att eventuella riskfaktorer beaktas. Regelbundna kontroller och en livsstil med god näring och fysisk aktivitet stärker effekten av behandlingen ytterligare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online