
Rastlösa ben (Restless Legs Syndrome, RLS), även känt som Willis-Ekboms sjukdom, är en neurologisk störning som ger obehagliga känslor i benen och ibland i andra delar av kroppen, särskilt i vila eller vid stor trötthet. Vissa läkemedel kan förvärra eller till och med utlösa symtomen på rastlösa ben.
RLS indelas i en primär och en sekundär form.
Primär RLS är idiopatisk, vilket innebär att den inte beror på något annat medicinskt tillstånd och inte heller är en biverkning av medicinering.
Sekundär RLS orsakas av ett underliggande medicinskt tillstånd eller utvecklas som en följd av mediciner som används. Läkemedel som kan bidra inkluderar bland annat vissa antihistaminer, antiemetika (läkemedel mot illamående) och antidepressiva.
Trazodon är en tetracyklisk antidepressiv medicin med sömngivande och ångestdämpande egenskaper. Denna äldre typ av antidepressivt läkemedel har till stor del ersatts av modernare preparat, framför allt SSRI (selektiva serotoninåterupptagshämmare). Trots detta skrivs trazodon fortfarande ut flitigt, men numera oftast för att behandla insomni. Trazodon betraktas allmänt som ett "RLS-vänligt" antidepressivt läkemedel som de flesta RLS-patienter tål bra.
För vissa personer minskar trazodon faktiskt RLS-symtomen. Det kan bero på att läkemedlet är effektivt mot periodiska rörelser i extremiteter under sömn (PLMD), ett tillstånd som många med RLS också lider av. Genom att minska PLMD-episoderna kan trazodon ge en mer vilsam sömn. Det innebär att patienterna inte är lika övertröttade under dagen, vilket i sin tur kan minska RLS-symtomen.
Andra drabbade rapporterar dock motsatt effekt – att trazodon ökar RLS-symtomen och dessutom orsakar dåsighet dagen därpå.
Du som har RLS bör därför vara uppmärksam när trazodon ordineras, noggrant observera effekten och hålla en tät kontakt med din läkare. Eftersom hjärnkemin skiljer sig från person till person kan trazodons effekter variera kraftigt mellan individer.
De mest förskrivna läkemedlen vid RLS är dopaminagonister som ropinirol (Requip) och pramipexol (Mirapex). Bensodiazepiner som klonazepam och temazepam ordineras till personer med mer sporadiska besvär, eftersom de kan tas efter behov. Opioider rekommenderas ibland, särskilt till dem som upplever smärta till följd av RLS.
Vissa läkemedel mot illamående, epilepsi och allergi (antihistaminer) kan bidra till RLS, liksom olika antipsykotika. Medan många upplever att olika typer av antidepressiva lindrar RLS-symtom, finner andra att dessa mediciner istället ökar besvären.
Fråga din läkare om trazodon är rätt läkemedel för dig vid depression eller sömnproblem. En sömnundersökning kan beställas för att avgöra om du har PLMD. Vissa med RLS har upplevt att trazodon förbättrar livskvaliteten avsevärt.
Även om det är ovanligt att trazodon ökar RLS-symtomen har vissa patienter rapporterat just den effekten. Forskningen kring RLS är fortfarande inte komplett, och hjärnkemin kan skilja sig markant mellan individer.
Om dina RLS-symtom förvärras i takt med att trazodon läggs till i din medicinering, se till att berätta det för din läkare. Hen bör kunna rekommendera ett alternativt läkemedel mot insomnin eller depressionen.
Innan du misstänker att en medicin förvärrar dina symtom bör du dock kontrollera att kroppens järnförråd är tillräckligt. Även om du tekniskt sett inte bedöms vara anemisk gäller ofta andra gränsvärden för personer med RLS än för dem utan sjukdomen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online