1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Depressionsdiagnostik: Vad du kan förvänta dig och processen

Hur depression diagnostiseras

Diagnostik av major depressiv störning (MDD) är klinisk, baserad på strukturerad intervju och kriterier. Inget enskilt labbtest eller skanning bekräftar depression, men tester utesluter medicinska mimiker.

Steg-för-steg-process

1. Initial presentation

  • Självremiss eller distriktsläkarremiss för bestående lägt humör, anhedoni, funktionsnedsättning.
  • Screeningverktyg (PHQ-2, PHQ-9) används ofta i primärvård.

2. Omfattande psykiatrisk utredning

  • Klinisk intervju: Nuvarande symtom (varaktighet, svårighetsgrad, dygnsvariation), psychosociala stressorer, traumaanamnes.
  • Symtomgranskning (SIGECAPS): Sömn, Intresse, Skuld, Energi, Koncentration, Aptit, Psychomotorik, Suicidalitet.
  • Mental statusundersökning: Utseende, humör/påverkan, tal, tankegang/innehåll, kognition, insikt/dömförmåga.
  • Psykiatrisk anamnes: Tidigare episoder, behandlingar (medel, terapi), inläggningar, självmordsförsök.
  • Medicinsk anamnes: Komorbiditeter, läkemedel, substansbruk.
  • Familjeanamnes: Humörstörningar, självmord, psykiatriska inläggningar.
  • Social anamnes: Stödsystem, yrke, bostad, kulturella faktorer.

3. Fysisk undersökning & labbarbete

  • Vitalparametrar, allmän undersökning, sköldkörtelpalpation, neuro screening.
  • Standardlabbar: CBC, CMP, TSH, fritt T4, vitamin D, B12/folat, järnstatus, HbA1c, lipider.
  • Vid indikation: Urin tox, HIV, syfilis, kortisol, EEG, bilddiagnostik (vid kognitiva/neurologiska tecken).

4. Differentialdiagnostik

  • Medicinska: Hypotyreos, anemi, B12-brist, Cushings, Addisons, Parkinsons, MS, cancer, kroniska infektioner.
  • Substans/läkemedelsinducerad: Alkohol, opioider, benzodiazepiner, steroider, interferon, beta-blockerare (omdiskuterat).
  • Psykiatriska: Bipolär störning (screena för tidigare mani/hypomani – MDQ), persistent depressiv störning (dystymi), anpassningsstörning, ångeststörningar, PTSD, schizofreni, borderline personlighetstörning.
  • Sorg: Skilja normal sorg från MDD (DSM-5 tog bort sorgsexklusion).

5. DSM-5 kriterier för MDD

≥5 symtom under samma 2-veckorsperiod (minst 1 = deprimerat humör eller anhedoni):

  1. Deprimerat humör största delen av dagen, nästan varje dag
  2. Märkbart minskat intresse/glädje
  3. Betydlig viktnedgång/uppgång eller aptitförändring
  4. Insomni eller hypersomni
  5. Psychomotorisk agitation/retardation
  6. Trötthet/förlust av energi
  7. Känslor av värdelöshet/överdriven skuld
  8. Minskad koncentration/otvilighet
  9. Återkommande tankar om död, självmordstankar/plan/försök

Symtom orsakar kliniskt signifikant lidande/funktionsnedsättning. Inte tillskrivbart substans/medicinskt tillstånd. Inte bättre förklarat av andra störningar.

6. Specificerare & svårighetsgrad

  • Svårighetsgrad: Lätt, medel, svår (med/utan psychotiska drag).
  • Specificerare: Ångestdistress, blandade drag, melancholisk, atypisk, peripartum, säsongsvariabel, katatonisk.

7. Behandlingsplanering

  • Delat beslutsfattande: psykoterapi (KBT, IPT, beteendeaktivering), farmakoterapi (SSRI, SNRI, atypiska), kombination, neuromodulering (TMS, ECT för svår/refraktär).
  • Suicidriskbedömning → säkerhetsplan.
  • Uppföljning: 2–4 veckor efter initiering; mätbaserad vård (PHQ-9 uppföljning).

Specialgrupper

  • Ungdomar: Irriterat humör kan ersätta deprimerat humör; screening vid hälsokontroller.
  • Äldre: Somatiska klagan framträdande; uteslut vaskulär depression, läkemelseffekter.
  • Perinatal: Screening vid graviditetsefterkontroll/förlossning (EPDS).
  • Medicinska komorbiditeter: Behandla båda; överväg läkemedelsinteraktioner.

Viktigt budskap

Depression är behandlingsbar. Tidig, korrekt diagnostik och bevisbaserad behandling leder till remission hos majoriteten. Tveka inte att söka hjälp – börja med din distriktsläkare eller en psykisk hälsoprofessionell.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online