Vrickade fotleder är bland de vanligaste idrottsskadorna, men bör aldrig tas lätt på. Felaktig behandling och otillräcklig rehabilitering kan leda till ett försvagat fotled med ökad risk för åter skada. Vid fotledsvrickningar gäller tre grundprinciper: vila, rehabilitering och återgång till aktivitet. Kontakta alltid en läkare innan du påbörjar någon behandling, så att du får bekräftat att inget är brutet eller allvarligt skadat.
När du söker vård kommer läkaren sannolikt att beställa röntgen för att utesluta benbrott, samt en magnetkameraundersökning (MR) om man misstänker brustna ligament eller ledskador. Utifrån smärtan samt graden av svullnad och blåmärken kan läkaren sedan bedöma vilken grad av vrickning du har. När svårighetsgraden är klarlagd kan du inleda en av följande behandlingsstrategier.
En grad 1-vrickning behandlas enligt RICE-protokollet, som är välkänt bland idrottare och tränare. Först ska fotleden vila – håll den helt belastningsfri. Applicera därefter kyla för att minska svullnaden; använd is i 20–30 minuter åt gången, tre till fyra gånger per dag. Använd kompressionsbandage, elastiska lindor eller liknande förband för att stödja fotleden och minska svullnad, smärta och ömhet. Höj slutligen fotleden över hjärtnivån så mycket som möjligt under de första 48 timmarna efter skadan.
Använd även här RICE-protokollet, men ge kroppen mer tid att läka. Du kan behöva hålla fotleden i vila längre, hålla den högt några extra dagar eller använda specialanpassat stöd för att främja en snabbare läkning.
Allvarlighetsgraden hos en grad 3-vrickning kan leda till bestående skador på fotleden och instabil gång. Operation behövs vanligtvis inte, såvida inte fotleden vägrar läka. Läkaren kan lägga benet i kort gips eller ett gips- och genasträcke i två till tre veckor. RICE-protokollet är avgörande i skadans tidiga skede. Eftersom skadan är så allvarlig kommer läkaren att ge tydliga riktlinjer för hur länge RICE-behandlingen ska fortsätta.
Professionell rehabilitering kan krävas vid grad 2- och grad 3-vrickningar. Behandlingsformer som ultraljud, elektrisk stimulering för att kontrollera smärta och svullnad, rörelseträning samt fysioterapi kan förskrivas. Vattenövningar kan användas om fotleden är alltför öm. Vid svåra eller långdragna skador kan terapeuten även inkludera kinestetisk och proprioceptiv träning, som hjälper den skadade att återfå rörlighet och medvetenhet om ledens position och dess roll i gång och idrottsaktiviteter. Övningar för styrka, balans och rörlighet ingår alltid som en del av denna träning.
I slutskedet av rehabiliteringen bör du återgå till dina vanliga aktiviteter långsamt. Belasta inte fotleden i början. Undvik vridningar, snabba riktningsbyten och hopp tills du har genomfört några veckors underhållsövningar som tålyft och hamstringsstretching. Din tränare eller terapeut kan föreslå ytterligare skonsamma styrkeövningar för fotleden. Räkna med en fullständig återhämtning på mellan tre veckor och flera månader, beroende på skadans ursprungliga svårighetsgrad och hur noga du följer det rekommenderade rehabiliteringsprogrammet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online