
Enligt den amerikanska myndigheten Weight-Control Information Network är hetsätning den vanligaste ätstörningen i USA. Mer än hälften av de personer som lider av hetsätningsstörning drabbas även av depression, vilket gör sambandet mellan de två tillstånden särskilt angeläget att förstå.
Att regelbundet äta onormalt stora mängder mat samtidigt som man känner sig oförmögen att kontrollera sitt ätande är ett tydligt tecken på hetsätningsstörning. Personer med tillståndet fortsätter att äta även när de är mätta och upplever ofta starka känslor av skuld, skam och depression i efterhand. Till skillnad från bulimi följs hetsätningsepisoder inte av kräkningar eller andra kompenserande beteenden.
Det exakta sambandet mellan hetsätningsstörning och depression är fortfarande inte helt klarlagt. Eftersom tillståndet med framgång har behandlats med antidepressiva läkemedel som reglerar signalsubstanserna serotonin och noradrenalin, kan störningen hänga samman med onormala nivåer av dessa ämnen i hjärnan. Andra bidragande faktorer kan vara genetisk disposition, samhälleligt press kring kroppsideal samt hormonella obalanser.
Konsekvenserna av hetsätningsstörning i kombination med depression kan bli förödande. Utöver de fysiska hälsoriskerna är den emotionella bördan betydande. Många drabbade isolerar sig för att dölja sitt ätande, tillgriper skadliga beteenden som droger eller alkohol för att hantera skuldkänslorna, eller överväger i värsta fall att ta sitt liv. Det är därför viktigt att ta tecknen på allvar och söka hjälp i tid.
Enligt Mayo Clinic kräver behandling av depressiv hetsätningsstörning oftast både terapi och medicinering. Terapin hjälper dig att bearbeta självkänsla, självbild och de känslomässiga problem som ligger bakom ätstörningen, medan läkemedel kan åtgärda de kemiska obalanser som bidrar till tillståndet. En kombination av kognitiv beteendeterapi (KBT) och medicinsk behandling har visat goda resultat.
Hetsätning kan leda till en rad hälsoproblem, bland annat huvudvärk, muskel- och ledsmärta, menstruationsrubbningar, matsmältningsbesvär och viktökning. Långvarig viktökning ökar i sin tur risken för allvarliga sjukdomar som hjärtsjukdom, typ 2-diabetes och gallblåsesjukdom. Sök därför behandling för hetsätningsstörning innan problemen hinner gå ur kontroll – ju tidigare hjälp ges, desto bättre är prognosen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online