Att lagra spannmål på rätt sätt är en verklig utmaning. Fuktighet, värme och insekter tillhör de största problemen vid lagring. Enligt myndigheterna i Queensland i Australien kan dessa faktorer snabbt leda till försämrad grobarhet, sämre malt- och bakkvalitet, färgförändringar samt påverkan på oljesammansättning och många andra kvalitetsegenskaper. Spannmål lagras därför ofta i silos för att minska exponeringen för värme och fukt.
Kvävgasmetoden hjälper till att bekämpa både insekter och mögel. Även om det skulle vara relativt enkelt och billigt att spruta spannmålen med insekticider kan dessa lämna kemiska rester i kornet – något som av förklarliga skäl inte är populärt bland konsumenter. Kvävgas är dessutom lättillgänglig, eftersom den utgör hela 78 procent av jordens atmosfär. När kvävgas pumpas in i tätade spannmålssilos skapas en syrefattig miljö som hämmar utvecklingen av insektslarver.
Vid lagring med kvävgas kopplas en kvävetank med regulator till en slang och ett rör. Kvävetankar kan köpas från gasleverantörer. Storleken på utrustningen beror naturligtvis på hur mycket spannmål som ska lagras – större tankar används för större mängder. Som exempel kan vi anta att behållaren är en hink med lock. Hinken fylls med spannmål, och änden av slangen som inte sitter fast i tanken trycks ner så långt som möjligt i hinken.
Därefter öppnas tanken och lämnas på i några sekunder för att släppa ut ett första utflöde av kvävgas. Medan tanken fortsätter att vara öppen dras slangen sakta upp ur behållaren, varefter locket försluts. När gasen frigörs tränger kvävet undan syret och skapar en syrefattig miljö där insekter har svårt att föröka sig.
Det traditionella alternativet är att använda fosfin, men fosfin kan inte alltid användas vid lägre temperaturer. Dessutom börjar insekter utveckla resistens mot fosfin, vilket gör kvävgas till ett allt mer intressant alternativ.
Kvävgaslagringsmetoden är en relativt ny utveckling. Ett forskningsteam i Western Australia som var pionjärer inom området fick till och med ett nationellt pris för sitt arbete. Co-operative Research Centre for National Plant Biosecurity (CRCNPB) delar årligen ut Science Exchange-priser i fyra kategorier: publikation med högst genomslagskraft, samarbete, innovation respektive inverkan på industrin. Forskningsteamet bakom kvävgaslagring, lett av forskaren Yong Lin Ren vid Department of Agriculture and Food, vann priset för sin inverkan på industrin.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online