
Livsmedelskvalitetsspecifikationer fastställs av Världslivsmedelsprogrammet (WFP) för att garantera säkerheten för de människor som tar emot livsmedelshjälp. WFP är världens största humanitära organisation i kampen mot hunger. Som en del av Förenta Nationerna ansvarar programmet för livsmedelskvalitet och livsmedelssäkerhet genom hela kedjan – från urval, inköp och lagring till transport och distribution av livsmedel till behövande.
Specifikationer är i grunden en uppsättning skriftliga och lättförståeliga riktlinjer som avgör vad som är acceptabelt och inte. När det gäller livsmedelskvalitet har specifikationerna utformats för att säkerställa att mottagarna inte får livsmedel som innehåller skadliga ämnen, såsom kemikalier och bekämpningsmedel, eller skadliga mikroorganismer, såsom salmonella eller E. coli. Specifikationerna fastställs för varje enskild typ av livsmedel, liksom för särskilda beredningsprocesser såsom "Halal" och "Kosher".
Spannmål omfattar cerealer samt underkategorin "mjöl", som definieras av WFP som ett "fint pulver framställt av cerealer". Till spannmålen räknas majs, ris, vete och durra, medan mjöl inkluderar majsmjöl, vetemjöl och fullkornsvetemjöl. Varje produkt delas upp ytterligare i mindre kategorier för att kunna ge så precisa riktlinjer som möjligt. Majs indelas exempelvis i Flint-majs och popcorn, Dent-majs, mjölmajs och vaxig majs. Därefter sorteras varianterna efter ursprungsregion, exempelvis Argentina, Europa, Mexiko, Afrika och USA.
Baljväxter är en grupp växter som producerar ett till tolv frön per balja och som används både som föda för människor och djur. Kategorin omfattar uteslutande torra frön – ärter och gröna bönor ingår inte, och inte heller produkter som används för oljeproduktion, såsom sojabönor och jordnötter. Gruppen baljväxter delas upp i bönor, ärter och linser. Bönor inkluderar Sira White, Red Pea, Mung och etiopisk röd böna. Linser inkluderar Green Laird, Red Split och Yellow Split, medan ärterna omfattar Yellow Split, turkisk kikärt och nepalesisk kikärt.
Varje underkategori delas i sin tur upp i olika typer med specifika krav. Under bönor definieras exempelvis kinesiska bönor (vita, svarta, fläckiga, röda och små röda) med högst 15 procent fuktighet, högst 3,5 procent skadade frön och högst 0,5 procent främmande ämnen vid produktion. Koktiden anges till 60–90 minuter efter att de torkade bönorna blötlagts i vatten i 24 timmar.
Berikade blandprodukter (Fortified Blended Foods, FBF) måste innehålla tillräckligt med energi och protein, angivet som 400 kalorier och 15 gram protein per 100 grams portion. Produkterna berikas med olika näringsämnen, särskilt mikronäringsämnen, vilket är avgörande när dessa inte kan tillgodoses via de livsmedelskällor som finns tillgängliga i en befolknings vanliga kost. FBF-produkterna är förkokade, vilket gör dem enkla att tillaga med begränsade resurser, och de är dessutom lätta för små barn att äta.
FBF-gruppen delas upp i Corn-Soy-Blend (CSB Plus), CSB Plus med socker, CSB Plus Plus (som innehåller mjölk och socker), Corn-Soya-Blend (CSB Plus COUNTRY) samt Wheat-Soy-Blend (WSB Plus). För varje underkategori finns detaljerade berikningsriktlinjer och produktionsspecifikationer.
Kex, som definieras av WFP som "litet bakat bröd eller kaka", delas upp efter ursprungsland eller typ. Varje variant har egna specifikationer och berikningsriktlinjer, samt förpackningsriktlinjer för de flesta. Bangladesh, Indien, Indien för export och Indonesien listas, liksom WFP:s högenergikex och dadelbarer (avsedda för Irak och Palestina). Specifikationerna anger energi eller kalorier per 100 grams portion, samt krav på protein, fett, kolhydrater, fuktighet och andra parametrar. Under "övrigt" ingår fiber och andra näringsmässiga komponenter.
Oljekategorin omfattar många vanliga matoljor och oljor för livsmedelsproduktion, såsom vegetabiliska och animaliska fetter. Specifika riktlinjer finns för palmolja (palmolein), rapsolja, sojabönolja och solrosolja, vilka inkluderar krav på raffinering och berikning. Även kokosolja, bomullsfröolja, linfröolja samt vegetabiliskt ghee ingår i sektionen med egna riktlinjer. Kategorin innehåller dessutom riktlinjer för förpackning, med specifikationer för olika typer av behållare och illustrativa bilder som förtydligande.
Fisk och kött delas upp i fisk, nötkött och kyckling, där fisken i sin tur indelas i fisk i olja och fisk i tomatsås. Nötköttet delas upp i konserverat nötkött eller kalvkött. Specifikationerna för kött- och fiskprodukter inkluderar de temperaturer vid vilka livsmedlen måste trycksättas vid förpackning, samt metoder för konservering som säkerställer optimal hållbarhet och säkerhet.
Nudlar delas upp i torkade nudlar och snabbnudlar, med riktlinjer för sammansättning (ingredienser), berikning (mikronäringsämnen) och förpackning. Kategorin "övrigt" inkluderar mjölk, salt, socker, te och dadlar.
Mjölk levereras i pulverform, med specifikationer som täcker näringsvärden, tillverkningsriktlinjer, ålderskrav för mottagarna och annan information för kvalitetskontrollen av de torkade mjölkprodukterna. Saltet avser joderat salt och omfattar krav på produktion, förpackning och berikning, medan sockret är vitt bordsocker. Grönt och svart te har riktlinjer för kvalitetskontroll och förpackning, liksom dadlarna. Dadlar är dock ingen "vanlig handelsvara" som distribueras regelbundet av WFP, men eftersom de kan komma att distribueras vid vissa tillfällen finns det ändå lämpliga specifikationer för dem.
Utöver riktlinjerna för kvalitetskontroll finns även riktlinjer för hållbarhet, alltså hur länge ett livsmedel kan förvaras säkert i sin förpackning innan det ska kasseras. Terapeutiska livsmedel inkluderar produkter som Ensure eller liknande näringsberikade livsmedel och drycker avsedda för undernärd eller äldre befolkning. Dessa produkter kan även användas i nödsituationer.
Kriterier för märkning av livsmedel, såsom märkningen "HALAL", beskrivs också i detalj för att säkerställa att mottagarna garanteras den kvalitet de förväntar sig av en sådan etikett. Detsamma gäller "Kosher"-märkningar och andra liknande kategoriseringar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online