Behovet av att testa sitt vatten beror i hög grad på var man bor. Får du ditt vatten via ett offentligt vattenverk har det redan genomgått standardiserade tester för föroreningar, även om kontaminering efter provtagning och rening alltid är möjlig. Har du däremot en privat dricksvattenbrunn ligger ansvaret helt hos dig som ägare – samma krav och kontroller gäller inte automatiskt, och därför är regelbunden vattenanalys nödvändig för att säkerställa att vattnet är säkert att dricka.
Du bör alltid testa ditt vatten om du får din vattenförsörjning från en privatägd brunn. Det gäller oavsett var vattnet kommer ifrån om det är mycket hårt och lämnar vita avlagringar i duschen eller diskhon, eller om det har en konstig smak eller lukt. Sådana tecken kan tyda på höga halter av mineraler, bakterier eller andra föroreningar.
I Sverige rekommenderar Livsmedelsverket att den som har egen brunn testar vattnet regelbundet, särskilt efter översvämningar, vägarbeten eller om någon i hushållet får magbesvär av okänd orsak.
Vattenföroreningar kan komma från många olika källor. Enligt den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC är de vanligaste orsakerna avlopp, naturligt förekommande kemikalier, lokala markanvändningsmetoder, industriverksamhet samt felfunktioner i lokala vattenbehandlingssystem.
På grund av dessa många källor behöver vattnet analyseras för flera olika ämnen. CDC rekommenderar minst att testa för:
Bor du nära tung industri bör du även testa för flyktiga organiska kemikalier, så kallade VOC, som bland annat omfattar petroleumprodukter och kemiska lösningsmedel.
Vattenanalys utförs enklast av ett privat eller statligt laboratorium som specialiserat sig på just detta. Kontakta din lokala miljö- och hälsoskyddsnämnd eller motsvarande hälsovårdsmyndighet – de kan hjälpa dig att hitta ett ansedd och ackrediterat företag. Kontrollera alltid att det privata analysföretag du anlitar är certifierat av myndigheterna, så att resultaten blir tillförlitliga.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online