Hela landet njuter gymnasieelever och lärare av måltider som tillagas och serveras i skolans lunchkafeterior. Enligt Centers for Disease Control and Prevention (CDC) får hela 27 miljoner elever skolluncher genom National School Lunch Program varje dag. Trots detta funderar få elever eller lärare över livsmedelens säkerhet innan de äter – maten tas ofta för given.
I de flesta gymnasieskolor finns riktlinjer för att skydda elever och personal från matburna sjukdomar. Lokala och statliga hälsovårdsmyndigheter fastställer standarder för livsmedelssäkerhet, men tyvärr fungerar inte dessa system alltid som de ska.
Data som samlades in 2006 av Center for Science in the Public Interest (CSPI) visade över 11 000 fall av matburna sjukdomar kopplade till skolor mellan 1990 och 2004. Matburna sjukdomar leder till att elever missar skoltid och kan i värsta fall till och med vara dödliga – något som gör skolorna både juridiskt och ekonomiskt ansvariga.
Att hantera livsmedelssäkerhet på gymnasiet kräver ett nära samarbete mellan skolledning, kafeteriapersonal och lokala hälsovårdsmyndigheter. Livsmedel ska tvättas och förvaras vid korrekt temperatur, och kökspersonalen behöver arbeta hygieniskt samt följa rätt temperaturer vid uppvärmning och kylning.
Dessutom måste en gymnasieskolas lunchprogram uppfylla hälsovårdsmyndigheternas krav. Child Nutrition and WIC Reauthorization Act från 2004 föreskriver att skolor som deltar i National School Lunch Program ska inspekteras två gånger per år.
Idealt sett bör livsmedelssäkerhetsåtgärderna även möta behoven hos elever med allergier. Enligt The Food Allergy & Anaphylaxis Network förlitar sig 2,2 miljoner elever med matallergier på skolor och lärare när det gäller livsmedelssäkerhet.
För dessa elever kan gymnasieskolor tillhandahålla näringsinformation och ingredienslistor för all kafeteriamat. Denna extra åtgärd gör det möjligt för elever med allergier att ibland njuta av skolans luncher i stället för att behöva ta med egen mat hemifrån varje dag.
En risk för kontaminering uppstår när elever eller lärare tar med potentiellt osäker mat till specialevenemang eller skolprojekt. Det är vanligt att historie- eller språkkurser lär ut om andra kulturer genom att låta eleverna ta med exempel på mat från det aktuella landet till klassrummet.
Denna typ av mat har ofta tillagats flera timmar i förväg och kanske inte kokas eller värms upp till rätt temperaturer på grund av tidsbrist eller bristande faciliteter, rapporterar University of Rhode Island.
En studie från CDC 2006 bekräftade att all kökspersonal på 86,7 procent av skolorna hade fått grundläggande utbildning i livsmedelssäkerhet innan de tilläts tillaga eller servera mat. Skolledningar som investerar i ordentlig utbildning av kafeteriapersonalen ökar därmed chanserna för god livsmedelssäkerhet betydligt.
Som resultat håller sig eleverna friska och kan fokusera på studierna. Skoldistrikten undviker dessutom juridiska problem och kostsamma konsekvenser som annars kan uppstå när elever eller personal drabbas av matburna sjukdomar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online