Nickel i kosten – källor, behov och hälsoeffekter

Nickel – ett spårämne med biologisk roll

Inblandat i: prolaktin/aldosteronproduktion, lipid-/cellmembranintegritet, DNA/RNA-stabilisering (Andrew Weil). Lågt vid lever-/njursjukdom. Högt vid hjärtsjukdom, sköldkörtelsjukdom, cancer (Mineral Information Institute). Uppskattat behov: ~900 µg/dag.

Livsmedel med högt nickel (>2,0 µg/g)

Torra bönor, kakao, choklad, nötter (hasselnöt, mandel, pistagenöt). I Europa: nickel katalysator för härdat margarin → höga halter i sådana produkter.

Måttligt nickel (0,2–2,0 µg/g)

Svamp, korn, rågor, ostron, bearbetat kött, hallon, många grönsaker.

Lågt nickel (<0,2 µg/g)

Öl, te, kaffe, aprikoser (hel/torkad), mjölk, färsk frukt, kött, fisk, Coca-Cola. Dagligt behov: 25–35 µg (USDA). Genomsnittligt intag USA: 300 µg/dag.

Föroreningskällor

• Konserverad frukt reagerar med tenn → nickelutsläpp.
• Oxalsyra i mat lösner nickel från rostfritt stål (dålig kvalitet läcker mer).