Identifikation
Prebiotika = icke-smältbara livsmedel som stimulerar bakterieaktivitet i tjocktarmen. Bakterier (mjölksyra + jäst) bryter ner socker/kolhydrater → gynnar matsmältning, immunitet, intestinal pH. Probiotika finns främst i fermenterade mejeriprodukter; framtida källor: jästvärdda grönsaker/kött (de Roos & Katan, Am J Clin Nutr 2000).
Två huvudtyper av mikrober
- Lactobacillus / Acidophilus: Effektiv uppslutning i tunntarm. Sänker pH → fientlig miljö för UTI-bakterier (E. coli, Salmonella).
- Bifidobacterium (tjocktarmen): Skyddar slemhinna, producerar syror för pH-balans, förhindrar absorption av giftiga nitrater, tillverkar B-vitaminer (Environmental Illness Resource).
Probiotiska livsmedel
- Mejeri: yoghurt, mjukost, härdost, kefir, filmjölk.
- Sojabaserade: tofu, tempeh (fermenterade).
- Inlagda/surströmmade: surkål, kimchi.
- Alkoholhaltiga: vin, cider, öl.
- Tillskott: tabletter, kapslar, flytande, pulver, snackbars, barnmat.
Fördelar
- Normal floraproduktion – avgörande för matsmältning.
- Lindrar laktosintolerans, stärker immunitet.
- Kan hämma rotavirus (maginfluensa).
- Klinisk studie (J Clin Gastroenterol 2005): Spädbarn med daglig probiotikados – 16 % diarréincidens vs 31 % kontroll.
- Am J Clin Nutr (49 studier, Wageningen Univ.): L. acidophilus → högt antikroppssvar, förkortade rotavirusdiarré.
Varningar
Studie (Univ. Medical Center Utrecht, Holland): 24 av 296 patienter dog vid undersökning av probiotika vid bukspottkörtelinflammation. Slutsats: extremt sjuka / intensivvårdspatienter / organsvikt / sondmatade bör INTE ges probiotika (Nederländska livsmedelsmyndighet).
