
Dehydrering → elektrolytobalans. Natrium/kalium sjunker med vätskeförlust, men kalciumkoncentrationen i serum stiger (hyperkalcemi) – inte för att totalmängd ökar, utan för att vätskevolym minskar. Obehandlad svår hyperkalcemi → njursten, njursvikt, demens, arytmi.
Mild = oftast asymptomatisk. Stigande nivåer: illamående, kräkningar, aptitlöshet, förstoppning, bukbesvär, överdriven törst (delas med dehydrering), utmattning, slöhet, muskelsvaghet, ledvärk, förvirring.
Normal: överskott kalcium → kalcitonin (sköldkörtel) sänker frigöring från ben. Vid dehydrering: kalcitonin verkar ej på koncentrationen orsakad av vätskebrist → medicinsk insats behövs.
Minska serumkalcium genom vätskeersättning. Att dricka vatten räcker inte alltid – intravenösa vätskor kan krävas (sjukhusvistelse). Milda fall (dehydringsorsakade) = oftast lindriga.
För flesta: törst styr intag (MayoClinic). Vid ansträngning/sjukdom: drick FÖRE/UNDER/EFTER. Öka vätska vid kräkningar/diarré.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online