Matintolerans innebär att kroppen inte kan hantera vissa livsmedel utan symtom. Laktosintolerans och celiaki (glutenintolerans) är två vanliga men helt olika tillstånd med skilda mekanismer och symtomprofiler.
Laktos (mjölksocker) bryts normalt ner av enzymet laktas i tunntarmen till glukos och galaktos. Vid laktosintolerans bristas laktas. Oläst laktos når tjocktarmen där bakterier fermenterar det → gasbildning och symtom.
Symtomens svårighetsgrad varierar. De uppstår vanligtvis 30 min–2 timmar efter mjölkintag.
Gluten (protein i vete, korn, råg) triggar ett autoimmunsvar som skadar villi (fingersmala utskott) i tunntarmen. Skadade villi → malabsorption av näringsämnen.
Mag-tarm (vanligast hos barn): bukuppblåsthet, diarré, kräkningar, förstoppning, viktminskning, fet/illaluktande avföring.
Systemiska (vanligare hos vuxna): trötthet, anemi, bensmärta, ledsmärta, depression, ångest, hudutslag (dermatitis herpetiformis), stickningar i händer/fötter, infertilitet, uregelbundna menstruationer, spontana abort.
Symtomens utseende påverkas av: amningstid, ålder vid glutenintroduktion, glutenmängd, skadegrad i tarmen.
Laktosintolerans ger bara mag-tarmsymtom och orsakar ingen permanent skada. Celiaki är en allvarlig autoimmunsjukdom som kräver livslång glutenfri kost för att förebygga komplikationer (osteoporos, cancer, neurologiska skador).
Vid misstänkt celiaki: sluta inte äta gluten innan utredning är klar (falsknegativa tester annars). Blodprov (antikroppar) och tarmbiopsi är guldstandard. Vid laktosintolerans: provperiod utan laktos eller väteandningstest.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online