Beroendebeteenden förknippas ofta med aktiviteter som försämrar en persons förmåga att fungera i vardagen. Denna typ av beroende kan handla om droger, alkohol, sex eller spel. En person med en beroendeframkallande personlighet kan dock helt sakna relation till något av dessa ämnen eller aktiviteter, men uppvisar ändå liknande beteendemönster.
Beroendeframkallande personligheter är lätta att upptäcka hos en drogberoende eller en alkoholist, men inte alla beroenden är lika lätta att kategorisera. Varje beteende som utförs på ett tvångsmässigt sätt kan med tiden utvecklas till en form av beroende. Ett beteende betraktas som ett beroende när andra områden i personens liv börjar lida till följd av det – exempelvis arbetsprestationer, sociala relationer eller den allmänna hälsan och välbefinnandet. Personligheter som är benägna för denna typ av beteende delar ofta gemensamma karaktärsdrag.
Bakom varje beroendebeteende ligger en hjärnprocess som i hög grad bidrar till den koppling en person utvecklar till beteendet. Hjärnans belöningssystem utsöndrar vissa "må bra"-ämnen som påverkar hur en person upplever en aktivitet. Oavsett om det rör sig om ett fysiskt ämne som alkohol eller en aktivitet som löpning eller tv-tittande aktiveras samma kemiska processer vid ett beroende. Denna koppling mellan kropp och beteende förstärks över tid, vilket innebär att behovet av ämnet eller aktiviteten ökar för att uppnå samma effekt på hjärna och kropp.
Som en följd av de hjärnprocesser som är inblandade uppvisar beroendeframkallande personligheter liknande beteenden, oavsett vilket ämne eller vilken aktivitet de föredrar. Förändringar i känslor eller humör är typiska resultat av att ägna sig åt beteendet. I avsaknad av ämnet eller aktiviteten kan personen drabbas av abstinensliknande besvär, som svängningar i humör, minskad motivation eller nedsatt förmåga att fokusera och koncentrera sig. Personen kan också starkt längta efter aktiviteten, vilket visar att den har blivit en central drivkraft i livet.
Konsumtion av droger, alkohol och stora mängder mat, löpning, tv-tittande, dataspelande och arbete är alla aktiviteter som kan förknippas med beroendebenägenhet. Även om vissa aktiviteter har värre omedelbara konsekvenser för livskvaliteten än andra kan varje beroendebenägenhet påverka livet på negativa sätt. "Hårda" beroenden är de som är kopplade till substanser som kokain, heroin och alkohol, medan "mjuka" beroenden snarare handlar om saker som löpning, tv-tittande eller arbete. Skillnaden mellan en trevlig fritidsaktivitet och ett beroende avgörs av hur beroende personen är av aktiviteten i sin vardag.
En person med en beroendeframkallande personlighet använder ofta beroendet som en hanteringsstrategi för att klara stress eller inre konflikter. Om stressen eller konflikten kvarstår kan behovet av att ägna sig åt aktiviteten öka. Andra områden i livet kan då försummas i takt med att beroendet växer. Det är inte ovanligt att personen förnekar beroendets effekter när denne konfronteras. Den fysiska rusningen eller den emotionella lättnaden som aktiviteten ger kan få eventuella negativa konsekvenser att framstå som obetydliga i jämförelse.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online