Abstinens avser de symtom som uppstår när man plötsligt slutar eller kraftigt minskar intaget av vissa droger. För att uppleva långsiktiga effekter måste man först ha utvecklat ett beroende eller ett fysiskt beroende av dessa substanser. Vissa långsiktiga abstinensbesvär kan pågå i veckor eller flera månader, beroende på vilken drog det gäller. De substanser som oftast förknippas med långvariga abstinenseffekter inkluderar narkotika, cannabis, depressiva medel, hallucinogener och stimulantia.
En av de vanligaste långsiktiga effekterna av abstinens från beroendeframkallande droger är ångest. Det handlar om överdriven och konstant oro och rädsla. Ångest som varar i veckor eller månader kan utvecklas till ett ångestsyndrom eller leda till panikattacker. Du kan också tappa fokus och koncentration, även vid uppgifter som du tidigare klarade utan problem.
Ihållande och svår ångest kan hanteras genom en kombination av psykologisk rådgivning och läkemedel enligt läkares anvisningar. Abstinens från narkotika som kodein, morfin och heroin, cannabispreparat som marijuana samt stimulantia som kokain kan orsaka växlingar mellan eufori och djup ångest.
Sömnlöshet är ett tillstånd där man har ständiga svårigheter att få återhämtande sömn, vilket kan pågå i månader eller till och med år. Abstinens från cannabisdroger som marijuana, depressiva medel som alkohol eller lugnande medel som barbiturater, bensodiazepiner och metamfetamin är välkända orsaker till sömnlöshet.
Lugnande medel verkar dämpande på nervsystemet. Har man väl utvecklat ett beroende av bensodiazepiner, exempelvis Valium, kan man efter ett abrupt avbrott drabbas av hyperaktivitet i det autonoma nervsystemet, vilket i sin tur är känt för att orsaka svåra sömnproblem. Kronisk sömnlöshet åtföljs ofta av trötthet och bristande motivation. Läkare behandlar tillståndet bland annat med läkemedel som olanzapin, kvetiapin eller klozapin.
Abstinens från depressiva medel som alkohol eller stimulantia som kokain kan orsaka överexcitabilitet i nervsystemet, vilket kan resultera i krampanfall eller konvulsioner. Krampanfall kan i vissa fall vara livshotande, och beroende på när och var man faller kan kroppen dessutom skadas allvarligt. Redan befintlig depression, trötthet eller sömnlöshet kan öka risken för att drabbas av kramper under abstinens.
Epilepsiläkemedel med få biverkningar används ofta för att kontrollera kramper, eftersom många patienter svarar bra på behandlingen och besvären upphör eller minskar efter några års medicinering. Ordination ska dock alltid ske av läkare.
Depression är en av de vanligaste psykiska sjukdomarna. Den kännetecknas av en känsla av hopplös ledsamhet i kombination med brist på motivation, nedstämdhet och tappat intresse för livet. Den nedstämdhet som uppstår under abstinens kan vara kortvarig, men den kan i vissa fall utvecklas till en allvarlig och långvarig depressiv sjukdom.
Abstinens från cannabisdroger som marijuana, narkotika som kodein, morfin och heroin eller stimulantia som amfetaminer och kokain kan leda till en depression som består i två veckor eller längre.
Viktigt att komma ihåg: Avsluta aldrig medicinering eller droganvändning abrupt utan att först rådfråga läkare. Professionell stöd och en individanpassad avgiftningsplan kan minska risken för allvarliga långsiktiga abstinensbesvär avsevärt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online