1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Funktionsnedsättning vid generaliserat ångestsyndrom

Enligt Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, fjärde upplagan med textrevision (DSM-IV-TR), kännetecknas generaliserat ångestsyndrom (GAD) av en ihållande och kontrollerbar oro som varar i minst sex månader. Personer med tillståndet kan även drabbas av trötthet, koncentrationssvårigheter, sömnproblem och viktförändringar. Dessa symtom stör ofta individens sociala liv och arbetsförmåga påtagligt. På grund av symtomens svårighetsgrad räknas GAD som en av de psykiska diagnoser som juridiskt kan erkännas som funktionsnedsättning, vilket öppnar möjligheten att söka ekonomiskt stöd.

Vad räknas som funktionsnedsättning?

Begreppet funktionsnedsättning definieras olika beroende på vilken lagstiftning som tillämpas. Enligt den amerikanska lagen Family and Medical Leave Act (FMLA) betraktas en person som funktionshindrad om hen har ett allvarligt hälsotillstånd som kräver pågående medicinsk behandling och som begränsar förmågan att arbeta. Americans with Disabilities Act (ADA) definierar däremot funktionsnedsättning som ett fysiskt eller psykiskt tillstånd som försämrar förmågan att utföra en eller flera centrala dagliga aktiviteter. GAD erkänns som ett giltigt funktionshinder inom ramen för både FMLA och ADA.

Behandling av GAD

Behandlingen består vanligen av läkemedel, psykoterapi eller en kombination av båda. Ångestdämpande preparat som Wellbutrin, Xanax och Lexapro kan lindra symtomen, men det kan dröja upp till sex veckor innan någon märkbar effekt uppstår. Psykoterapi är minst lika viktig, eftersom den hjälper patienten att identifiera situationer som särskilt utlöser ångest – dock tar det ofta runt tolv veckor innan resultaten börjar visa sig. Under tiden innan behandlingen får full effekt kan många ha svårt att klara sitt vardagsliv och sitt arbete.

Korttids- och långtidssjukskrivning

Patienter med GAD kan ansöka om korttidssjukskrivning (short-term disability, STD) via sin arbetsgivare eller delstat. STD beviljas som längst i sex månader. Vid svårare former av GAD kan återhämtningen dock ta betydligt längre tid. Om tillståndet gör det omöjligt att arbeta i mer än sex månader kan patienten ansöka om långtidssjukskrivning (long-term disability, LTD), förutsatt att arbetsgivaren erbjuder en sådan försäkring. Anställda med kroniska hälsoproblem rekommenderas ofta att teckna extra försäkringsskydd för att undvika stora ekonomiska förluster om de blir arbetsoförmögna under en längre period.

Sjukersättning via Social Security

Den som inte kan utföra något arbete alls i minst ett år kan kvalificera sig för sjukersättning från den amerikanska myndigheten Social Security. Ansökningsprocessen är krävande: den omfattar en rad formulär, kopior av journalhandlingar samt en undersökning hos en läkare som utsetts av myndigheten. Vid GAD genomförs såväl medicinska som psykologiska bedömningar. Eftersom utredningen är grundlig tar det normalt flera månader innan ett beslut fattas.

Ytterligare faktorer att tänka på

Paradoxalt nog förvärrar själva sjukskrivningsprocessen ofta GAD:s huvudsymptom – ångesten. Rädslan att förlora jobbet och oron över att bli beviljad ersättning kan belasta patienten ytterligare. Att fylla i talrika formulär är inte bara tröttande utan kan också vara svårt för personer vars tillstånd påverkar koncentration och minne. Och när allt pappersarbete väl är inskickat kan väntan på besked i sig bli en betydande stresskälla.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online