1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Vad orsakar ångestsyndrom? Vanliga riskfaktorer och samband

Vad ligger bakom ångestsyndrom?

Ångestsyndrom hör till de vanligaste psykiska ohälsotillstånden och drabbar människor i alla åldrar. Tillståndet uppstår sällan av en enskild orsak – istället samverkar flera biologiska, psykologiska och miljöbaserade faktorer. Här går vi igenom de mest centrala faktorerna som forskningen kopplat till utveckling av ångest.

Genetiska faktorer

Ångestsyndrom går ofta igen i familjer, vilket tyder på en ärftlig komponent. Om en förälder eller syskon har ångest ökar risken något, men gener avgör aldrig helt – de påverkar snarare känsligheten för att utveckla besvären.

Neurobiologi

Studier visar att ångest hänger samman med förändringar i vissa hjärnområden, exempelvis den amygdala som styr rädslereaktioner. Obalans i signalsubstanser som serotonin och noradrenalin spelar också en viktig roll i hur känslor av oro och rädsla regleras.

Personlighetsdrag

Vissa personlighetsdrag kan göra en person mer sårbar för ångest. Det gäller exempelvis blyghet, perfectionism samt negativa tankemönster där individen ofta förväntar sig det värsta eller har svårt att hantera osäkerhet.

Livserfarenheter

Traumatiska eller stressiga händelser ökar risken för att utveckla ett ångestsyndrom. Det kan handla om övergrepp eller försummelse i barndomen, olyckor, förlust av närstående eller långvarig stress i arbetslivet. Ju tidigare i livet belastningarna inträffar, desto större blir ofta effekten.

Medicinska tillstånd

Fysisk ohälsa kan både utlösa och förvärra ångestsymtom. Tillstånd som sköldkörtelrubbningar, hjärtsjukdom och diabetes är kända exempel. Även hormonella förändringar och vissa läkemedelsbiverkningar kan bidra.

Substansbruk

Missbruk av alkohol och droger kan trigga igång ångest eller göra befintliga symtom betydligt värre. Koffein och nikotin kan hos känsliga personer också ge rastlöshet och hjärtklappning som liknar ångestkänslor.

När ska man söka hjälp?

Eftersom flera faktorer ofta samverkar är det viktigt att se helheten. Känns ångesten återkommande, begränsar vardagen eller ger fysiska besvär som sömnproblem och spänningar är det klokt att kontakta vårdcentralen. Ångestsyndrom går idag bra att behandla, bland annat med samtalsterapi såsom kognitiv beteendeterapi (KBT) och i vissa fall medicinering.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online