Tecken och symtom på fördröjt stressyndrom (DSS)

Vad är fördröjt stressyndrom?

Vid fördröjt stressyndrom (DSS), en form av ångest eller posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), uppträder symptomen tidigst sex månader efter en traumatisk händelse. Detta gör tillståndet särskilt svårt att koppla till den ursprungliga händelsen, eftersom tiden mellan traumet och de första symtomen kan skapa förvirring både för den drabbade och för omgivningen.

Fyra huvudtecken

Fyra huvudtecken kan tyda på att en person lider av fördröjt stressyndrom:

• Personen har varit offer för eller vittne till en traumatisk händelse, exempelvis krigshändelser, ett våldsdåd eller en naturkatastrof.
• Personen undviker allt som kan påminna om händelsen, som en strategi för att klara vardagen.
• Personen återupplever händelsen, till exempel genom drömmar eller påträngande tankar.
• Personen är ofta ångestfylld, rädd och innerligt spänd.

Ökad vaksamhet och spänning

Personer med fördröjt stressyndrom kan ha svårt att sova eller koncentrera sig. Nya fobier kan utvecklas, särskilt sådana som har någon form av koppling till händelsen. Symptom som irritabilitet, ilska och överdriven vaksamhet (hypervigilans) är också vanliga förekommande.

Undvikande beteende

En person med DSS kan aktivt undvika allt som påminner om den traumatiska händelsen – platser, personer, samtal eller till och med vissa dofter och ljud. Som en skyddsmekanism kan den drabbade även kännas emotionellt avståndstagande eller uppleva minnesluckor kopplade till traumet.

Flashbacks och återupplevande

Återkommande mardrömmar eller flashbacks är vanliga hos personer med DSS. Dessa minnen kan ofta utlösa en fysisk reaktion, som ökad hjärtfrekvens, svettningar eller en känsla av obehag i hela kroppen. Barn som lider av fördröjt stressyndrom kan dessutom återuppleva händelsen genom sin lek, vilket kan vara ett viktigt tecken för föräldrar och vårdgivare att uppmärksamma.

Att känna igen fördröjt stressyndrom

Det kan vara svårt, även för yrkesverksamma inom vården, att upptäcka DSS. Eftersom många tecken och symtom överlappar med andra tillstånd kan det ibland vara svårt att ställa rätt diagnos. Även om dessa tecken inte nödvändigtvis beror på DSS kan missbruksbeteende, självskadebeteende, suicidtankar samt plötsliga eller gradvisa beteendeförändringar alla vara möjliga indikationer på tillståndet.

När bör du söka hjälp?

Känner du igen dessa symtom hos dig själv eller någon nära anhörig är det viktigt att kontakta en läkare, psykolog eller psykiatrisk mottagning. Behandlingsformer som kognitiv beteendeterapi (KBT), EMDR samt i vissa fall läkemedel kan effektivt lindra besvären och förbättra livskvaliteten. Ju tidigare tillståndet upptäcks, desto bättre är prognosen för återhämtning.