
Många människor – både med och utan ångeststörningar – upplever att ångestkänslorna är som starkast direkt efter uppvaknandet. Denna morgontopp av ångest har kopplats samman med en kraftig ökning av stresshormonet kortisol, som når sin högsta nivå strax efter att vi vaknar.
Hormonet kortisol bildas i binjurebarken som en del av kroppens fysiologiska, biokemiska, emotionella och beteendemässiga beredskap inför fysisk och mental ansträngning. Kortisol aktiverar den sympatiska delen av det autonoma nervsystemet, vilket förbereder kroppen för handling genom att höja puls, blodtryck och andning. Ångestkänslor följer ofta med denna naturliga stressreaktion.
Flera studier visar att kortisolnivåerna stiger två till tre gånger inom 30 minuter efter uppvaknandet – ett mönster som ibland kallas för "kortisoluppvakningsresponsen". Under resten av dagen sjunker nivåerna gradvis. Detta mönster är stabilt hela veckan och gäller även dagar då man inte jobbar.
Begreppet "morgonångest" används ofta på webbplatser och i bloggar för att beskriva den förhöjda ångest som många upplever under morgontimmarna. Hur vanligt fenomenet är i befolkningen i stort är dock inte helt kartlagt.
Forskning, bland annat en studie från 1977 av Knorring, Perris och Strandman, visar att personer som diagnostiserats med olika former av ångeststörningar i genomsnitt upplever sina högsta ångestnivåer just på morgonen.
Förutom förhöjda kortisolnivåer i blodet kan flera andra faktorer bidra till morgonångest:
Det finns flera sätt att lindra morgonångest:
Vid återkommande eller besvärande besvär är det klokt att söka stöd hos vården. Med rätt strategier och behandling går det ofta bra att få bukt med morgonångesten och börja dagen med större lugn.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online