Lorazepam är ett receptbelagt läkemedel som framför allt ordineras mot ångest. Preparatet tillhör läkemedelsgruppen bensodiazepiner och har en lugnande, sederande verkan. Som ett av de klassiska bensodiazepinerna introducerades lorazepam för första gången för sjukvården redan år 1971.
Enligt WebMD skrivs lorazepam oftast ut vid panikattacker, paniksyndrom, ångestsyndrom, sömnlöshet, alkoholabstinens samt epileptiska krampanfall.
Lorazepam utvecklades 1971 och lanserades som ett av de klassiska bensodiazepinerna under namnen Ativan och Temesta. Även generiska varianter är välkända och säljs i olika länder bland annat under namnen Anxira, Lorax, Nervistop och Somnium.
De vanligaste biverkningarna av lorazepam hänger samman med läkemedlets lugnande egenskaper. De innefattar bland annat dåsighet, viktnedgång, nedsatt aptit, sämre koncentrationsförmåga, yrsel, bristande koordination och försämrad körförmåga. En del användare har även rapporterat både viktökning och viktnedgång under behandlingstiden.
En paradoxal reaktion är en biverkning som är oväntad och motsatsen till läkemedlets normala effekt. Rapporterade paradoxala reaktioner vid användning av lorazepam omfattar aggression och våldsamhet, irritabilitet, impulsivitet samt kontrollförlust. Dessa reaktioner drabbar dock färre än 1 procent av dem som använder läkemedlet.
Lorazepam har i vissa fall gett upphov till minskad aptit och därmed viktminskning, medan andra användare istället upplevt viktökning. Hur kroppsvikten påverkas varierar alltså från person till person, vilket gör det viktigt att följa upp eventuella förändringar tillsammans med sin läkare.
Lorazepam ordineras vanligtvis i doser om 2–6 mg per dag, men det är inte ovanligt att patienter får förskrivna mängder mellan 1 och 10 mg dagligen. Oftast tas den största dosen innan läggdags.
Doseringen anpassas efter vilka symtom som ska behandlas. Vid sömnlöshet skrivs typiskt sett 2–4 mg ut, som tas i samband med sänggående. Vid ångest ligger dosen oftast på 2–3 mg per dag, fördelat på två till tre tillfällen under dygnet.
Bensodiazepiner kan ge kraftiga abstinensbesvär. Läkare uppmanar därför patienter att fortsätta med behandlingen tills de får besked om något annat. Utsättning av lorazepam ska alltid ske under noggrann övervakning av behandlande vårdpersonal. Orsaken är att läkemedelsgruppen är beroendeframkallande – patienten kan bli beroende och utveckla med tiden en tolerans mot preparatet, vilket innebär att högre doser krävs för samma effekt.
Bland de paradoxala reaktionerna är nedsatt impulskontroll och aggression de mest oroande. Dessa biverkningar brukar inte visa sig förrän efter långvarig och kronisk användning av det ordinerade läkemedlet.
Lorazepam räknas dessutom som ett av de mest beroendeframkallande läkemedlen inom bensodiazepingruppen. Har du frågor om din behandling eller upplever ovanliga symtom, kontakta alltid din läkare eller apotekspersonal.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online